Dagens PS

Kärnkraft kan inte rädda Sverige – än

Frankrikes president Emmanuel Macron och Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) under ett näringslivsseminarium, Sweden-France Business Forum I Stockholms stadshus. (Foto: Henrik Montgomery / TT)

Hormuzsundets stängning har åter avslöjat Europas akilleshäl: Beroendet av importerad fossil energi. Diskussionen om kärnkraft är tillbaka med full kraft, men det finns ett grundläggande problem som ofta glöms bort i debatten.

Dagens PS har tidigare granskat varför svenska elkonsumenter betalar ovanligt höga priser trots att vi har ett av Europas mest utbyggda elnät. Den geopolitiska krisen förstärker nu den dynamiken ytterligare.

EU har spenderat 24 miljarder euro extra på energiimport sedan Iran-kriget bröt ut, enligt EU-kommissionen, utan att få en enda extra energienhet i utbyte. Det drabbar i slutändan hushåll och företag.

Ideologi kostar mer än pengar

Adnan Shihab-Eldin vid Oxford Institute for Energy Studies sätter fingret på kärnan i problemet. Han säger:

”Misstaget som Tyskland och många andra europeiska länder begick var att låta ideologi gå före förnuftet, i tron att kärnkraft är farligt”

Frankrike, som täcker över 60 procent av sitt elbehov med kärnkraft, har konsekvent lägre elpriser än Tyskland.

Problemet är tid och kapital

Kärnkraft är inte en lösning som går snabbt. Storbritanniens Hinkley Point C påbörjades 2016 och är fortfarande inte klar. Investeringsstrategen Michael Browne på Franklin Templeton konstaterar att kärnkraft är dyr men effektiv ”som Frankrike har bevisat”.

Kärnkraft utgör i dag bara 11,8 procent av Europas totala energimix, enligt Eurostat-data för 2025. Att förändra det tar decennier, inte år.

Lösningen i Sverige dröjer minst 10 år

Dagens PS har länge följt hur Sverige successivt monterade ned sin kärnkraftsbas. Ringhals 1 och 2 stängdes 2019 och 2020. Oskarshamn 1 och 2 är sedan länge borta. Det som återstår räcker inte för att möta den kraftigt ökande efterfrågan som elektrifieringen av industri och transporter kräver.

Nya reaktorer diskuteras, men ingenting är byggt. Den första realistiska driftsättningen är i bästa fall i mitten av 2030-talet. Sverige kan alltså inte heller lösa sitt energiproblem med kärnkraft på kort sikt. Resultatet syns redan på elräkningen.

Den verkliga affärsmöjligheten för svenska investerare ligger inte i att köpa in sig i hypade värderingar nu, utan i att förstå att Europa strukturellt kommer att betala högre energipriser länge än vad konsensus räknar med. Det påverkar allt från industrivärderingar till fastighetssektorn.

Missa inte: Energiekonomen om solöverskottet: ”Stäng av era solceller”

Läs även: Tyskland först – bygger kommersiella fusionskraftverket Stellaris

Mest lästa i kategorin