Två av Sveriges största energibolag överväger just nu att gå in som investerare i fusionsbolaget Novatron Fusion Group. Skälet är inte primärt teknikoptimism, utan investeringskalkylen.
Kärnkraften överges för fusionsenergi: "Kärnkraft är så dyrt"
Kärnkraft kräver en återbetalningstid på upp till 60 år, en horisont som allt färre institutionella ägare klarar av att motivera internt.
Dagens PS har tidigare skrivit om satsningarna inom kärnkraft, från Blykallas nyproduktionsprojekt och Studsviks förvärv av nybyggnationskompetens, till problematiska kalkyler där 3 000 reaktorer krävs för lönsamhet.
Kärnkraft är för dyrt och tar för lång tid
Novatrons vd Peter Roos är tydlig med vad som driver energibolagen mot fusionssidan:
Kärnkraft är så dyrt att investeringarna måste räknas hem över kanske 60 år. Men det här är ett svårt beslut för energibolagen eftersom vi ju inte heller vet tillräckligt om kostnaderna för kommersiell fusionsenergi eller när den kan realiseras.
Samtidigt hävdar Roos att Novatron kan leverera billigare el än kärnkraft, till 40-60 öre per kilowattimme, till Ny Teknik. Han säger:
Genom våra forskningsresultat har vi under det senaste året blivit övertygade om att fusionsbaserad
elproduktion kommer. Vi tror till och med att den blir billigare än kärnkraft, med ett elpris på 40–60 öre per kWh.
Driftstart av Novatron 2 i Stockholm år 2029
Bolaget, med det finska St1 som största ägare, har vuxit till 75 anställda och planerar Novatron 2 i Stockholmsregionen med driftstart senast 2029. Pilotreaktorn Novatron 3 ska visa faktisk elproduktion under 2030-talet.
Finlands forskningscentrum VTT har bedömt att samtliga nordiska länder passar som värdland. Bolaget söker nu aktivt en gemensam nordisk investeringsstrategi.
Två svenska energijättar visar intresse
Enligt Roos är finns det två svenska energibolag som just nu utvärderar en investering i Novatron. Vilka det gäller håller han för sig själv.
Klart är att det handlar om aktörer av den storleken att de faktiskt kan flytta kapital i den skala ett fusionsprojekt kräver. På den svenska marknaden finns ett begränsat antal sådana: Vattenfall, Fortum Sverige och E.ON tillhör de uppenbara kandidaterna, även om ingen av dem bekräftat något.
Ägarstrukturen i Novatron är redan från start nordisk. Finska St1, ett av Nordeuropas större energibolag med verksamhet inom både fossilt och förnybart, är bolagets största ägare.
Det sätter en tydlig mall för hur kommande kapitalrundor kan se ut: En nordisk co-investment-modell där energibolag från flera länder delar både risk och potential. Norska Equinors investering i amerikanska Commonwealth Fusion Systems visar att nordiska energijättar redan är villiga att ta fusionsexponering.
Skillnaden mot Novatron är att kapitalet stannar i Norden.
PS analys
Novatrons teknik är ännu obevisad på reaktornivå, det erkänner Roos själv, men investerarlogiken är svår att argumentera emot. När kärnkraft kräver 60 års horisont och fusion lovar kortare ledtider och halva kapitalkostnaden jämfört med tokamak-konceptet, börjar riskkalkylen se annorlunda ut.
De energibolag som positionerar sig nu köper en option och inte en garanti.
Läs även: Energimyndigheten stoppar Sveriges grönaste industrisatsning
