Svenskarna är mer skuldsatta idag än någonsin förut. I slutet av juni gick den gemensamma skuldbördan för första gången över 5000 miljarder kronor. Vår skuldsättning växer dessutom rekordsnabbt, visar statistik från SCB.

ANNONS

5000 miljarder kronor motsvarar ungefär hela Sveriges BNP. I kronor har lånen mer än fördubblats de senaste 15 åren, skriver Svenska Dagbladet.

Det senaste kvartalet låg nettolåneökningen – nytagna lån minus amorteringar – på 94 miljarder kronor. Det är den högsta siffran under ett enskilt kvartal sedan mätningarna började.

Samtidigt har hushållens förmögenheter också ökat till rekordnivåer. Sedan coronakrisen har de stigit med över 25 procent, till drygt 14 000 miljarder kronor.

Bostadsrätter har stått för i snitt 19 procent av hushållens förmögenhet och övriga tillgångar, som till exempel försäkringar och andra finansiella tillgångar, för resterande 41 procent.

Vanligt banksparande har snittat 13 procent, medan aktier och fonder har legat på strax under 30 procent.

”Det är anmärkningsvärt att andelarna legat så stabilt, trots den stora uppgången på börsen och de låga insättningsräntorna,” skriver SCB i ett pressmeddelande.

Stigande bostadspriser bakom siffrorna

Niklas Hedberg, ekonom på SCB, säger till Svenska Dagbladet att hushållens höga skuldsättning kan bero på att bostadspriserna har gått upp. Han lyfter också fram Finansinspektionens beslut att tillfälligt pausa amorteringskraven under coronapandemin.

ANNONS
ANNONS

”Att man inte har behövt amortera under 2020 och början av 2021 kan ha bidragit till att nettoupplåningen har gått upp.”

Under coronapandemin har bostadspriserna stigit kraftigt och enligt SCB uppgick hushållens skulder till 196 procent av deras disponibla inkomster under andra kvartalet. Sedan 1990-talet har andelen mer än fördubblats. 

Läs också:

SEB: Mer än hälften tror på stigande bostadspriser
Äldre med småhus vinnare på bostadsmarknaden