Nästan hälften av hushållen i Norden består av en person och det är inte bara en fråga om livsstil, frihet och bostadsmarknad. Enligt hållbarhetsforskaren Tullia Jack vid Lunds universitet är det också en klimatfråga.
Sveriges ensamboende sliter på klimatet: "Lågt hängande frukt"
För när fler bor ensamma behövs också fler saker. En egen brödrost. En egen tvättmaskin. En egen uppsättning av sådant som annars hade kunnat delas.
”Delat boende är en lågt hängande frukt för att sänka koldioxidutsläpp. Därför ville jag fördjupa mig i varför människor bor ensamma”, säger Tullia Jack.
Läs även: Avgiftssmäll hotar Sveriges bostadsrättsägare: ”Svårt att sälja”. Dagens PS
Har ofta bara blivit så
I en studie har hon djupintervjuat 23 personer som bor ensamma i Danmark. Resultatet visar att ensamboendet långt ifrån alltid är ett aktivt val.
”Många av de som jag intervjuade ville gärna bo med någon annan gärna en kärlekspartner men även kompisar eller i kollektivboende. Ensamboendet var något som bara blivit så”, säger Tullia Jack.
Hon pekar också på att bostadsmarknaden inte direkt hjälper till. Nya bostäder byggs ofta för kärnfamiljer eller singlar. För personer som inte lever i parrelation kan det dessutom vara svårare att dela hyreskontrakt eller få banklån tillsammans.
Missa inte: Flytta hit och spara över 5 miljoner kronor på bostaden. Dagens PS
Fyra sorters ensamboende
Forskarens intervjuer visar att vägen till ett ensamhushåll kan se olika ut.
En grupp är de som nyligen flyttat till en stad. De kan ofta tänka sig att dela boende, men saknar kontakter eller hittar inga bra alternativ.
En annan grupp är personer som känner att de har ”vuxit ifrån” kollektivboende. De har kanske delat bostad under studietiden, men ser boendeformen som något som hör ungdomen till.
Sedan finns de med utflugna barn. Där har ensamboendet ofta bara vuxit fram när familjesituationen förändrats.
Den fjärde gruppen är de som faktiskt söker ensamheten och vill ha lugn, privatliv och avskildhet.
Läs även: Faran för bostadsrättsföreningarna är inte över. Realtid
Män mer missnöjda
Ett mönster i intervjuerna var att män oftare var missnöjda med att bo ensamma. Flera såg det som stigmatiserande.
Bland kvinnorna, särskilt äldre kvinnor med tidigare förhållanden bakom sig, fanns däremot fler som absolut inte ville dela bostad med en partner igen. En orsak var erfarenheter av ojämn fördelning av hushållsarbetet.
Samtidigt tog hälften av de intervjuade spontant upp att de kände sig ensamma och isolerade.
”En del som bor ensamma saknar det passiva sociala kapital som ofta är en följd av att man delar boende. Man har kanske många bekanta, men ingen att vända sig till om det verkligen kniper eller om man behöver praktisk hjälp i vardagen”, säger Tullia Jack.
Inte tvinga – men göra det lättare
Poängen är inte att alla ska tvingas in i kollektiv. Snarare handlar det om att göra det enklare att dela på sina egna villkor.
Det kan handla om fler flexibla boendeformer, där man har en egen bostad men delar vissa funktioner. Det kan också handla om bättre matchning mellan personer som vill bo tillsammans, tydligare regler och ekonomiska incitament för att dela.
För klimatet kan det göra skillnad. Men forskningen pekar också på något mer vardagligt: att fler kanske hade mått bättre om det fanns fler sätt att bo nära andra – utan att behöva ge upp sitt privatliv.
Läs också: Familjenormen utmanas och bostadskartan behöver ritas om. E55
