När kungens storsyster prinsessan Désirées bouppteckning nu blivit offentlig avslöjas en oväntad detalj. Trots en förmögenhet på omkring 126 miljoner kronor lämnas sonen Carl Silfverschiöld helt utan arv från sin mor. Förklaringen finns i en gammal svensk tradition där slott, mark och familjeförmögenheter ofta vägt tyngre än kontanter.
Prinsessans arvschock – sonen får inte en krona
I januari avled prinsessan Désirée vid 87 års ålder. Nu visar handlingar som kommit fram via den svenska pressen att kung Carl XVI Gustafs äldre syster efterlämnade tillgångar värda cirka 126 miljoner kronor.
I förmögenheten ingår bland annat kontanter, smycken och en lägenhet på Mallorca värderad till omkring 6,5 miljoner kronor.
Men det är inte summan som väcker störst uppmärksamhet. Det är hur arvet fördelas.
Enligt testamentet går hela kvarlåtenskapen till döttrarna Christina och Hélène Silfverschiöld. Sonen Carl Silfverschiöld får inte en enda krona.
I testamentet förklarar prinsessan själv beslutet. Hon skriver att sonen redan kompenserats genom sin fars testamente och därför inte ska ta del av hennes kvarlåtenskap.
Det är här historien får sin särskilda svenska dimension.
Carl Silfverschiöld är nämligen arvtagare till en av landets mest anrika godsfamiljer. Familjen har under generationer varit förknippad med Kobergs slott i Västergötland och omfattande markinnehav. När baron Niclas Silfverschiöld gick bort 2017 fördes betydande tillgångar vidare inom familjen.
En tradition som levt kvar i århundraden
Historien påminner om det gamla fideikommissystemet som präglade den svenska adeln under flera hundra år.
Fideikommiss innebar att stora gods och förmögenheter inte delades mellan flera arvingar utan hölls samman och gick vidare till en huvudarvinge, oftast den äldste sonen. Syftet var att bevara familjens makt, mark och ekonomiska ställning över generationer.
Systemet avskaffades formellt i Sverige på 1960-talet, men flera av landets mest kända slotts- och godsmiljöer har fortsatt att leva vidare genom olika familjelösningar och övergångsregler.
Mot den bakgrunden framstår prinsessans beslut som mindre dramatiskt än rubrikerna antyder. Sonen har redan fått det som historiskt varit den verkliga familjeförmögenheten: kontrollen över gods, mark och långsiktiga tillgångar.
Här är slottet som bara ärvs av män: ”Psykisk stress”
Familjen Hamilton i Närke har förvaltat ett adligt gods i snart 300 år genom en speciell successionsordning, ett så kallat fideikommiss. I snart 300 år
Levde långt från rampljuset
Prinsessan Désirée var en av de så kallade Hagasessorna och växte upp tillsammans med sina systrar på Haga slott.
Till skillnad från många andra kungligheter valde hon ett liv långt från offentligheten. Efter giftermålet med Niclas Silfverschiöld fokuserade hon på familjen och livet på Kobergs slott. Officiella kungliga uppdrag var sällsynta och hon trivdes bäst utanför strålkastarljuset.
Samtidigt hade hon nära kontakt med sin bror kungen, som ofta besökte Koberg för jakt och familjesammankomster.
När hennes arv nu fördelas blir det därför mer än en berättelse om pengar. Det är också en påminnelse om hur Sveriges gamla adelstraditioner fortfarande kastar långa skuggor över några av landets mest välkända familjer.
Ibland berättar ett testamente mer om svensk historia än om familjekonflikter.
Den sista adelskampen i Sverige: De missar jättearvet
På Fullerö slott, några mil söder om Västerås i Sverige, utspelar sig den sista adelskampen som hämtat ur en Netflix-serie – men med färre Ferraris och
