Kommunernas och regionernas pensionsskuld har passerat 619 miljarder kronor. Utslaget på hela befolkningen motsvarar det drygt 58 000 kronor per person. Men efter flera tunga år kommer nu en tillfällig lättnad.
Pensionsskulden växer: Nu 58 000 kronor per svensk
Pensionsskulden består av pensioner som nuvarande och tidigare medarbetare redan har tjänat in, men som kommuner och regioner ska betala ut i framtiden.
Och det handlar om stora pengar.
Vid utgången av 2025 uppgick de samlade pensionsåtagandena till 619 miljarder kronor, visar en ny rapport från Skandia.
Kommunerna stod för 254 miljarder, medan regionernas skuld uppgick till 365 miljarder kronor. Jämfört med året före är det en svag ökning.
Utslaget per invånare landar pensionsskulden på drygt 58 000 kronor. För en familj med två vuxna och två barn motsvarar det nära en kvarts miljon kronor.
Läs även: Nya vallöftet: Jobba 80 procent – få betalt för 90. Dagens PS
Skulden har vuxit snabbt
Sedan 2021 har pensionsskulden ökat med omkring 10 000 kronor per invånare. Vid bokslut 2023 låg den exempelvis på 543 miljarder kronor – 76 miljarder kronor lägre än idag.
En förklaring är den höga inflationen under 2023 och 2024. Den drev upp både pensionskostnaderna och värdet på de framtida åtagandena.
Nu väntas emellertid trycket lätta. Prognoserna pekar mot lägre pensionskostnader på kort sikt, följt av en gradvis återgång till mer normala nivåer.
Det ger kommuner och regioner en chans att ta tag i skulden innan de ekonomiska förutsättningarna återigen blir sämre.
”Kommuner och regioner ska både finansiera dagens välfärd och skapa ekonomiska förutsättningar för framtidens skola, vård och omsorg. Pensionsskulden är sällan den största ekonomiska utmaningen i sig, men den påverkar det långsiktiga handlingsutrymmet”, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett pressmeddelande.
Missa inte: Då blir din bostad svårsåld – sex saker som får köparna att backa. Dagens PS
Miljarder utanför balansräkningen
En stor del av åtagandena syns inte som skuld i balansräkningen.
Av de 619 miljarderna redovisas 287 miljarder som en så kallad ansvarsförbindelse. Det motsvarar 46 procent av hela pensionsskulden.
Det betyder inte att skulden är hemlig eller att den kan ignoreras. Pengarna ska fortfarande betalas ut, men åtagandet redovisas på ett annat sätt än de 332 miljarder kronor som finns i balansräkningen.
Rapporten visar också stora skillnader mellan olika delar av landet. Samma pensionsskuld kan vara betydligt tyngre att bära för en kommun med sjunkande befolkning och svag ekonomi än för en växande kommun med ett större skatteunderlag.
Nästan varannan kommun har tappat invånare under de senaste 40 åren. Enligt SCB:s prognos väntas befolkningen dessutom minska i omkring hälften av landets kommuner fram till 2040.
Tuffare tider väntar
Det ekonomiska andrummet kan förvisso bli kortvarigt.
Om ungefär tio år väntas 40-talisterna behöva mer vård samtidigt som 60-talisterna har lämnat arbetslivet. Då ska färre personer i arbetsför ålder vara med och finansiera pensioner och välfärd för en växande äldre befolkning.
Skandias uppmaning är därför att kommuner och regioner ska utnyttja de kommande årens lägre kostnader till att göra långsiktiga planer, betala av äldre skulder och försöka undvika att bygga upp nya.
Annars riskerar pensionskostnaderna att tränga undan annat.
”Utan en tydlig plan för finansieringen av pensionsskulden kan kommuner tvingas till skattehöjningar eller smärtsamma investeringsprioriteringar”, varnade Greger Gustafson, affärsansvarig Offentlig affär på Skandia, i ett pressmeddelande i fjol.
Även i i årets rapport pekar Skandia på möjliga följder som högre skatter, sämre kvalitet i skola och omsorg samt mindre utrymme för framtida investeringar.
Lättnaden är med andra ord välkommen. Men de 619 miljarderna försvinner inte av sig själva.
Läs också: Billig pryl kan kapa autopiloten på en Boeing 737. Dagens PS
