Pensionsexpert reder ut missförstånd om pension, deltidsarbete och sparande, och pekar på vad som faktiskt påverkar din framtida ekonomi.
Experten slår hål på vanliga myter om pensionen
Varje år när pensionsbeskedet skickas ut från Pensionsmyndigheten väcks många frågor.
För vissa skapar det oro, för andra förvirring.
Som vi tidigare rapporterat har nya regler i pensionssystemet införts samtidigt som stora investeringar från pensionsfonder hamnat i osäkra projekt, något som i värsta fall kan påverka svenska sparare och pensionskapital på flera miljarder kronor.
Samtidigt florerar en rad seglivade föreställningar om hur pensionssystemet fungerar.
Enligt pensionsexperten Agneta Claesson vid Pensionsmyndigheten bygger många av dessa uppfattningar på missförstånd, vilket hon beskriver i en artikel från GP
Hon menar att bilden av pensionen ofta är mer negativ än verkligheten.
Myten om att pengarna tar slut
En vanlig oro är att pensionssystemet inte kommer att räcka i framtiden.
Men den bilden stämmer inte, enligt experten.
Läs mer:
Pensionsveckan: AI kostar tusenlappar – 48 900 fick sänkt pension – Dagens PS
“Så länge vi har folk som arbetar och betalar skatt så kommer det också att finnas pensioner”, säger Agneta Claesson.
Förklaringen är att systemet är uppbyggt så att dagens arbetstagare finansierar pensionerna.
Samtidigt höjs den så kallade riktåldern för pension i takt med att människor lever längre.
Det innebär i praktiken att många behöver arbeta något längre för att pensionen ska hålla samma nivå.
Fondernas avgifter spelar större roll
En annan vanlig missuppfattning gäller avgifterna i pensionsfonder.
Många tror att skillnaderna är små och saknar betydelse över tid.
I verkligheten kan effekten bli betydande.
En global indexfond med låg avgift kan enligt experter vara avgörande för hur stort pensionskapitalet blir efter flera decennier.
Även om många svenskar gör egna fondval finns det alltid ett förvalsalternativ för den som inte vill eller kan välja själv.
Småbarnsåren påverkar inte alltid pensionen
Många tror också att föräldraledighet eller vab leder till en betydligt sämre pension.
Men i praktiken finns det mekanismer som delvis kompenserar för detta.
När ett barn är under fyra år kan den förälder som har lägst inkomst få så kallad barnårsrätt, vilket innebär en extra pensionsinbetalning till den allmänna pensionen.
“Det är inte kopplat till att jag jobbar deltid eller kopplat till att jag är hemma på föräldrapenning”, säger Agneta Claesson.
Jobba längre kan höja pensionen
En faktor som däremot har tydlig effekt är när pensionen tas ut.
Den som arbetar något år extra efter riktåldern kan höja sin pension avsevärt.
För en person med medelinkomst kan ett extra arbetsår innebära ungefär 1 500 till 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.
Budskapet från experterna är därför tydligt: Många av de vanligaste föreställningarna om pensionen stämmer inte.
Samtidigt finns det flera faktorer som faktiskt kan påverka hur stor pensionen blir.
Missa inte:
PPM-upphandling har kört fast – drabbar spararna – Dagens PS
