Dyrare tider igen? Oron för stigande räntor och inflation har fördubblats. Samtidigt har svenskarna blivit mindre hoppfulla om lägre räntor.
Nya smällar mot svenskarnas plånbok:"Oron är tillbaka"
Högre räntor och dyrare mat. Det finns roligare saker att få tillbaka.
Och svenskarna tycks inte ha glömt hur det var sist.
I en ny undersökning från Länsförsäkringar och Verian anger 27 procent stigande räntor och inflation som sin största oro för svensk ekonomi. I föregående mätning var andelen 13 procent.
Mer än en fördubbling, alltså.
”Många har fortfarande färskt i minnet hur det kändes när räntorna och matpriserna steg för några år sedan. Den känslan försvinner inte så snabbt, och nu ser vi att oron är tillbaka”, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.
Missa inte: Sparar du för mycket pengar? Forskare förklarar sparfällan. Dagens PS
Färre hoppas på lägre räntor
Billigare lån står förstås fortfarande på önskelistan. Men färre verkar tro att önskan ska slå in.
Hoppet om sjunkande räntor har nästan halverats, enligt undersökningen. I slutet av förra året var de som hoppades på lägre räntor ungefär lika många som de som oroade sig för högre.
Nu är de oroliga tre gånger så många.
El och drivmedel drar upp inflationen
Hur ser det då ut med priserna?
Enligt SCB:s senaste statistik steg inflationen enligt KPIF, där bolåneräntorna hålls konstanta, från 0,7 procent i augusti till 1,5 procent i september.
Framför allt var det el och drivmedel som drog upp priserna. På en månad blev elen 11,7 procent dyrare, medan drivmedelspriserna steg med 13,3 procent.
Maten bjöd däremot på ett trevligare besked.
Livsmedelspriserna sjönk med 0,6 procent under månaden och var även lägre än i september förra året.
Läs även: Nordea ger upp hoppet om kronan – smällen för svenska hushåll. Dagens PS
Bostadsköpet får vänta?
Räntor och priser är inte det enda som bekymrar.
30 procent uppger att det politiska läget gör dem mindre benägna att köpa bostad, byta arbete eller investera. Av samtliga svarande blir 18 procent något mindre benägna och 12 procent mycket mindre benägna.
”Det handlar om trygghet. Att köpa en bostad eller byta jobb är några av de största besluten man fattar i livet. Då vill man känna att marken bär”, säger Stråberg.
Någon större tilltro till en lång regeringsbildning finns inte heller.
Nästan varannan, 49 procent, tror att en utdragen regeringsbildning påverkar svensk ekonomi negativt. Bara 3 procent tror på en positiv påverkan, medan 37 procent inte tror att den påverkar alls.
Fyra av tio varken oroliga eller hoppfulla
Inte heller på ett till två års sikt har svenskarna blivit muntrare.
Andelen som är ganska hoppfull inför svensk ekonomi har minskat från 23 till 19 procent. Andelen ganska oroliga ligger kvar på 29 procent.
Fyra av tio är varken oroliga eller hoppfulla.
Undersökningen genomfördes den 8 oktober och omfattar 1 015 personer mellan 18 och 84 år.
”Nu återstår dock att se om den upplevda försiktigheten också leder till att färre beslut faktiskt fattas”, avslutar Stråberg.
Läs också: Nya kreditregler beslutade – detta gäller från 20 november. E55
