Energifonden lockar svenska småsparare med räntor på upp till 9 procent och jämför erbjudandet med vanliga sparkonton. Men obligationerna saknar insättningsgaranti och innebär betydligt högre risk. Nu medger bolagets vd att sparare kan missförstå riskerna.
Lockar svenska småsparare med 9 procents ränta – saknar skydd
Energifonden försöker locka svenska småsparare med höga räntor på sina företagsobligationer.
I annonser och informationsmaterial lyfter bolaget fram en årlig ränta på upp till 9 procent och jämför avkastningen med traditionellt kontosparande.
”Du får en betydligt högre avkastning än på ett konventionellt sparkonto”, står det i bolagets informationsbroschyr.
Men bakom den höga räntan finns en annan riskbild. Energifondens obligationer saknar insättningsgaranti och investerarna tar en kreditrisk i det enskilda bolaget.
Det framgår av en granskning från Privata Affärer.
Pengarna kan bli låsta
Energifonden finansierar sina investeringar inom energisektorn genom att låna pengar från privatpersoner. Det sker genom ränteobligationer som ges ut via bolagets dotterbolag.
Hittills har koncernen emitterat 31 obligationer. Enligt bolaget har de lån som nått sina slutdatum också betalats tillbaka i enlighet med de ursprungliga villkoren.
Obligationerna är dock onoterade. Det betyder att spararen inte fritt kan sälja sin investering på en marknadsplats. Den som vill få loss pengarna i förtid måste själv hitta en köpare.
Obligationerna är dessutom efterställda. Vid en konkurs innebär det att andra fordringsägare generellt har företräde framför obligationsinnehavarna.
En placering på 100 000 kronor med 9 procents årsränta ger 9 000 kronor i årlig ränta före skatt. Men om bolaget får betalningsproblem riskerar investeraren att förlora hela eller delar av kapitalet.
Vd medger risken
Energifondens vd Fredrik Johansson försvarar marknadsföringen men utesluter inte att den kan leda till missförstånd.
”Vi kan inte utesluta att det finns sparare som inte förstår skillnaden”, säger han till Privata Affärer.
Han framhåller att riskerna beskrivs i informationsmemorandumet och att emissionsinstitutet Mangold Fondkommission gör en passandebedömning före teckning.
Johansson säger också att bolaget ska se över sitt kampanjmaterial för att säkerställa att riskerna framgår tydligare.
Saknar skyddet på sparkontot
Skillnaden mot ett vanligt sparkonto är betydande.
Från den 1 januari 2026 omfattar den svenska insättningsgarantin upp till 1 150 000 kronor per person och institut. Något motsvarande skydd finns inte för Energifondens obligationer.
Riksgälden skiljer också på insättningsgarantin och investerarskyddet. Det senare kan ge ersättning om ett värdepappersinstitut går i konkurs och inte kan lämna tillbaka kundernas tillgångar. Det skyddar däremot inte mot kreditförluster om bolaget som gett ut obligationen inte kan betala.
Konsumentverket anger att marknadsföring av finansiella produkter ska innehålla riskinformation. Kraven varierar beroende på vilken typ av produkt som säljs.
Läs mer: Nya smällar mot svenskarnas plånbok: ”Oron är tillbaka”
