Det riktas kritik mot Nordeas Pensionsportfölj, en av bankens entrélösningar för kunder som inte själva väljer fonder. Fonden har vuxit till hela 112 miljarder kronor i förvaltat kapital. Samtidigt får spararna betala förvaltning som i stora delar beskrivs som indexliknande.
Kritik mot storbankens pensionslösning: "Spararna får betala dyrt"
Nordea Pensionsportfölj är, enligt banken själv, ”ett bekvämt sparande som passar dig som inte själv vill vara aktiv”.
Här placeras bland annat pensionspengar för kunder som inte gör egna placeringar. Pensionsportföljen kan även väljas av den som har ett privat pensionssparande.
2024 konstaterade Nordea att deras Pensionsportfölj avkastat i snitt 12 procent årligen.
Nu har Privata Affärer granskat pensionfonden. I sin granskning kommer man bland annat fram till att ”spararna får betala dyrt för indexliknande placeringar”.
Läs även: Ta ut pensionen redan vid 64 – experten: ”Det är faktiskt ett tips”. Dagens PS
Stor fond – men inte utan frågetecken
Granskningen visar att portföljen i praktiken är uppbyggd som en fond-i-fond-lösning. Fram till 61 års ålder har spararen 100 procent aktier, därefter trappas aktievikten stegvis ned. Riskreduceringen avslutas vid 80 års ålder.
Aktiedelen består av tre delar: en global aktiefond som utgör 70 procent, en svensk aktiefond på 25 procent och en svensk småbolagsfond som står för resterande 5 procent.
Det är särskilt den globala delen som hamnar i fokus. Enligt Privata Affärer har fonden sedan starten 2018 gett 138,5 procents avkastning, vilket är något sämre än jämförelseindex MSCI ACWI som under samma period gett 142,3 procent. Samtidigt ligger fondens förvaltningsavgift som fristående produkt på 0,80 procent.
Missa inte: Pensionsmissen: Kan få 16 800 mer i plånboken – varje månad. Dagens PS
Dyrt för något som liknar index
Privata Affärer landar i att Nordea Pensionsportfölj inte är en ren indexfond, men väl en placering som rör sig nära index. Därför sticker kostnaden ut.
För individuellt pensionssparande anges den årliga kostnaden för aktiedelen till 0,89 procent. Även inom kollektivavtalade pensionslösningar ligger avgiften mellan 0,37 och 0,53 procent per år. Som jämförelse kostar andra indexprodukter ofta omkring 0,20 procent – ibland ännu mindre.
Sverigedelen får också kritik. Den beskrivs som en renodlad indexfond men med en total avgift på 0,48 procent, vilket är dyrt för den typen av fond. Dessutom uppges den ha underpresterat sitt jämförelseindex med 62 procentenheter över 15 år.
Nordea försvarar upplägget
Nordea håller, kanske föga förvånande, inte med om kritiken. Banken betonar att den globala Betaplus-fonden inte ska ses som en passivt förvaltad indexnära fond utan som en så kallad enhanced fond.
I sitt svar skriver bankens pressavdelning: ”Nordeas Pensionsportfölj allokeras löpande om för att säkerställa en god riskspridning. Kunderna får även en automatisk risknedtrappning där kapitalet omfördelas mellan de underliggande aktie- och ränteportföljerna när kunden närmar sig pension”.
I slutändan kan vi dock konstatera att den som inte ser över sitt pensionssparande riskerar att betala dyrt för en lösning som inte riktigt sticker ut. Och över tid kan det bli mycket pengar.
Privata Affärer skriver att en avgift på 0,89 procent, vid ett långsiktigt sparande, kan äta upp omkring en miljon kronor av avkastningen över 30 år.
Läs också: Tjänstepensionsfällan: Tre misstag som kostar dig hundratusentals kronor. E55
