Hästen skulle bli dotterns nya tävlingskamrat, men kort efter köpet upptäcktes allvarliga skador. Trots att Allmänna reklamationsnämnden gav köparen rätt till 40 000 kronor har pengarna inte betalats ut. Vid köp av levande djur gäller dessutom särskilda regler som kan göra det svårt att få ersättning för dolda fel.
Hästköpet för 90 000 kronor slutade i tvist – fick inte tillbaka pengarna
När Anki Larssons dotter började bli för gammal för att tävla i ponnyklasser behövde hon en större häst. Familjen sålde sin ponny och började leta efter en häst som dottern kunde träna och tävla i hoppning med. Efter flera provridningar fastnade de för stoet CC som fanns till salu hos Stall SA. Dottern provred hästen två gånger, familjen ställde frågor om dess bakgrund och en veterinär som säljarna kände till genomförde en besiktning. Anki Larsson var inte själv med vid undersökningen.
Hästen kostade 90 000 kronor. När köpekontraktet skrevs under var det stallägarens make som satte sin namnteckning på avtalet, något som senare skulle få betydelse för tvisten.
Redan när CC kom hem märkte familjen att något inte stämde. Stoet ville inte bli riden, kämpade emot och började stegra sig när dottern satt på ryggen. En veterinär upptäckte så kallade vargtänder, små tänder som ibland orsakar problem hos ridhästar. De opererades bort, men hästens beteende förändrades inte.
CC började också gå ner i vikt och vid en ny veterinärundersökning, där hästen röntgades, upptäcktes kissing spines. Ett tillstånd där delar av ryggradens kotor sitter för tätt och kan orsaka smärta. Hästen hade dessutom artros i leder i bakdelen.
Anki Larsson kontaktade då säljaren för att häva köpet, något som säljaren inte gick med på då de ansåg inte att det var något fel på hästen.
Fick rätt i ARN – men inga pengar
Tvisten hamnade hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN, där frågan om vem som egentligen hade sålt hästen blev central. Säljaren hävdade att CC inte hade sålts av företaget Stall SA, utan av stallägarens make som privatperson vilket är en mycket viktig skillnad. Konsumentköplagen gäller när en privatperson handlar av ett företag, medan köp mellan privatpersoner normalt omfattas av köplagen, som ger ett svagare skydd.
ARN bedömde att Stall SA var rätt säljare och att hästens fel fanns redan vid köpet. Däremot ansåg nämnden inte att det var tillräckligt bevisat att artrosen gjorde hästen omöjlig att rida. Anki Larsson fick därför inte rätt att häva köpet, men nämnden rekommenderade att företaget skulle betala tillbaka 40 000 kronor som prisavdrag. Men några pengar har hon inte fått och enligt Råd & Rön, som granskat fallet, har Stall SA inte följt rekommendationen (företaget har avböjt att kommentera ärendet).
Familjen försökte under tiden hjälpa CC och veterinärer, kiropraktorer och massörer anlitades. Tyvärr fortsatte problemen och CC fick till slut bara gå som sällskap i hagen under två år. När smärtan blev så svår att hon inte längre kunde lyfta bakbenen vid hovslagarens besök beslutade familjen att avliva henne.
ARN rekommendation om prisavdrag blev däremot aldrig någon utbetalning. Nämndens beslut är inte bindande och kan inte verkställas av Kronofogden. Om ett företag vägrar betala återstår möjligheten att försöka driva kravet i domstol.
Läs mer: Svartlistade bilhandlare säljer fortfarande på Blocket. E55
Köparen kan få bevisa felet från första dagen
Anki Larssons tvist avgjordes utifrån omständigheterna i hennes hästköp. Men fallet aktualiserar också de särskilda regler som gäller för levande djur sedan konsumentköplagen ändrades den 1 maj 2022. Vid vanliga köp från företag, exempelvis av en bil eller en tvättmaskin, utgår lagen från att fel som visar sig inom två år fanns redan när varan levererades. Företaget måste då visa att felet uppstått senare för att slippa ansvar.
För hundar, katter, hästar och andra levande djur är motsvarande period bara sex månader. Därefter måste köparen själv kunna visa att felet fanns från början.
Vid dyrare djur får säljaren och köparen dessutom avtala bort sexmånadersregeln. Gränsen går vid en tiondel av prisbasbeloppet, vilket under 2026 motsvarar 5 920 kronor. Om avtalet innehåller ett sådant villkor kan köparen behöva bevisa att sjukdomen eller skadan fanns redan vid köpet, även om den upptäcks kort efter att djuret kommit hem.
Konsumenträttsexperten Maria Wiezell på Sveriges Konsumenter beskriver i Råd & Rön lagändringen som en försämring för köpare av levande djur, särskilt vid dyrare köp. Hon deltog i arbetet när den nya lagen togs fram och pekar på att djurbranschen motsatte sig en längre period med omvänd bevisbörda.
Bakgrunden är att ett djurs hälsa kan påverkas av skötsel, träning och miljö efter försäljningen. Därför kan det vara svårt att avgöra om ett problem fanns redan hos säljaren eller har uppstått senare.
Tre års reklamationsrätt gäller fortfarande när djuret köps från ett företag. Men rätten att klaga och möjligheten att få ersättning är två olika saker. Köparen måste kunna visa att säljaren ansvarar för felet, och vid dyrare djur kan den skyldigheten börja gälla redan på köpdagen.
Veterinärbesiktningen är ingen garanti
En häst kan vara godkänd vid besiktningen och ändå visa sig ha problem som begränsar användningen. Veterinären undersöker djurets tillstånd vid ett visst tillfälle, men alla sjukdomar, skador och beteendeproblem går inte att upptäcka under en vanlig undersökning.
Försäkringsbolaget Agria rekommenderar därför att köparen anlitar en oberoende veterinär som inte har koppling till säljarens stall. Köparen bör också vara närvarande, både för att kunna ställa frågor och för att få veta vilka undersökningar som faktiskt har gjorts.
Minst lika viktigt är att få fram djurets tidigare sjukdomshistoria. Be säljaren om gamla veterinärjournaler, uppgifter om medicinering och eventuella operationer. Om hästen har behandlats tidigare kan säljaren lämna en fullmakt som gör det möjligt att kontakta veterinärerna.
Försäkringshistoriken kan också avslöja sådant som inte framgår av en vanlig besiktning. Tidigare skador kan ha lett till undantag i försäkringen, vilket i sin tur kan påverka ersättningen om djuret behöver vård igen. Därför bör du som köpare även begära djurets försäkringsnummer och få en fullmakt från säljaren för att kunna kontrollera skadehistoriken.
Kontrollera säljaren – och vem som äger djuret
Vid ett större djurköp finns skäl att undersöka både djuret och personen eller företaget som säljer det. En uppfödare kan exempelvis kontrolleras genom branschorganisationer, tidigare köpare och offentliga företagsuppgifter. För hästar kan tidigare ägare, tränare och tävlingsresultat ge ytterligare information.
I Agrias råd inför hästköp rekommenderas bland annat att köparen tar referenser på säljaren, kontrollerar hästpasset och jämför chipnumret med hästens identitet. Om det handlar om en tävlingshäst kan det vara värt att undersöka resultat och eventuella längre uppehåll från tävlingar.
Vid provridningen är det klokt att ta hjälp av en erfaren tränare och gärna prova hästen vid flera tillfällen. Det ger möjlighet att se hur den fungerar med olika ryttare och i andra miljöer än det egna hemmastallet.
Köpekontraktet förtjänar särskild uppmärksamhet. Det ska tydligt framgå vem som säljer djuret, vem som köper det, vilket djur affären gäller och vad säljaren har uppgett om hälsa och användningsområde. Läs också igenom eventuella villkor om bevisbörda innan avtalet undertecknas.
Checklista: Sju saker att kontrollera före djurköpet
| Tänk på detta | |
|---|---|
| 1. Säljaren | Kontrollera identitet, organisationsnummer och vem som faktiskt äger djuret. |
| 2. Veterinärbesiktningen | Anlita helst en oberoende veterinär och närvara vid undersökningen. |
| 3. Sjukdomshistoriken | Begär tidigare veterinärjournaler och fråga om skador, behandlingar och medicinering. |
| 4. Försäkringen | Kontrollera tidigare skador, försäkringsvillkor och eventuella undantag. |
| 5. Djurets bakgrund | Ta referenser från tidigare ägare, uppfödare eller tränare. Kontrollera registrering och identitet. |
| 6. Köpeavtalet | Se till att säljarens uppgifter om djurets hälsa och användningsområde finns skriftligt. Granska villkor om bevisbörda. |
| 7. Dokumentationen | Spara annons, meddelanden, veterinärintyg, kvitton och andra handlingar som rör köpet. |
Ett skriftligt avtal och sparad dokumentation kan bli avgörande om parterna senare är oense. Det är också ett återkommande råd vid konsumenttvister där ord står mot ord: Viktiga löften behöver kunna styrkas i efterhand.
Upptäcks en skada eller sjukdom efter köpet bör säljaren kontaktas skriftligt så snart som möjligt. En reklamation inom två månader från att felet upptäcktes räknas alltid som gjord i rätt tid. Veterinärutlåtanden och annan dokumentation kan sedan komplettera reklamationen.
Läs även: Black Friday-fällan: Var fjärde svensk går i den. Dagens PS
ANNONS
