Alla besked om nästa års ekonomi har inte kommit. Men du kan ändå börja undersöka hur mycket din egen plånbok tål. Privatekonomen Claudia Wörmann föreslår ett test som också hjälper dig att bygga upp en reserv.
Har du råd med 2027? Så testar du din ekonomi redan nu
Enligt en kartläggning från Finansinspektionen har varannan konsument mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på sparkonto. Bara tre av tio har minst 50 000 kronor tillgängliga i ett sådant sparande.
Detta trots att rekommendationen är att ha ett buffertsparande som motsvarar minst 2-3 månaders nödvändiga levnadskostnader.
För den som har lite pengar i reserv blir det desto viktigare att veta hur mycket som finns kvar när månaden är betald. Inför 2027 rekommenderar Claudia Wörmann, privatekonom på Bostadsrätterna, att börja med kontoutdraget och ta reda på vad pengarna faktiskt går till.
”Börja med att noggrant kartlägga vart pengarna försvinner varje månad. Det brukar ge ett par rejäla aha‑insikter. Småutgifter som känns obetydliga i stunden kan bli förvånansvärt stora när man lägger ihop dem”, säger hon. ”Saknar du buffert, satsa i första hand på att spara till den”.
Läs även: Titta in i huset på 12 kvadrat – priset har sänkts med 220 000 kronor. Dagens PS
Testet: Provlev med högre ränta
Flera banker har redan höjt sina bundna bolåneräntor. SBAB räknade dessutom i sin septemberprognos med att de rörliga boräntorna skulle stiga med en halv procentenhet till början av 2027.
För den som har tre miljoner kronor i bolån skulle en sådan höjning innebära 1 250 kronor mer i månaden före ränteavdrag.
Claudia Wörmann föreslår därför att den som har bolån undersöker vad ekonomin faktiskt klarar. Hennes råd är att räkna på vad en räntehöjning på 1-2 procentenheter skulle kosta dig. Har du tre miljoner kronor i bolån innebär en procentenhet högre ränta en extra kostnad på cirka 2 500 kronor i månaden före ränteavdrag.
Sätt sedan undan motsvarande summa varje månad och försök få vardagen att gå ihop med det som återstår.
Då märker du vilka utgifter du behöver dra ned på och om marginalerna räcker till alla räkningar. Du får också en reserv av pengarna som lagts undan.
Wörmann rekommenderar också att förhandla aktivt med banken. Har du små marginaler kan du överväga att binda räntan. Amortering minskar i sin tur räntekostnaderna över tid.
Missa inte: Nu kan du få panten via Swish – butikerna ansluts från i dag. Dagens PS
Vad går resten av pengarna till?
Annat du bör se över är din konsumtion, ditt sparande och din pension, råder Wörmann.
När det gäller maten rekommenderar hon att inventera frysen och skafferiet, planera veckans måltider och handla efter säsong. Även när du handlar spelar roll – helst efter att du har ätit.
”Genom att välja vad och var du handlar kan du kanske kapa en del kostnader. Kastar in ett när också, hellre veckohandla mätt än att småhandla hungrig”, säger hon.
Ta också fram elavtalet och jämför prisnivåer, villkor och bindningstider utifrån hur mycket el du använder. För den som har hög förbrukning kan även mindre justeringar märkas på den totala kostnaden.
Bufferten först
Saknar du pengar i reserv bör dock bufferten prioriteras, tycker Wörmann.
Pengarna ska finnas till hands när en oväntad utgift dyker upp eller inkomsten minskar. Med en buffert minskar också behovet av att låna till konsumtion.
”Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier”, instämmer Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.
Myndigheten rekommenderar ett lättillgängligt konto med så hög ränta som möjligt och insättningsgaranti.
Pengarna du sätter undan under räntetestet kan bli en början. Klarar du månaden utan dem har du både prövat dina marginaler och fått mer på buffertkontot. Win-win.
Läs också: Svensk ekonomi växer snabbare än väntat – kan ge räntehöjning. Realtid
