SEB varnade på torsdagen den 8 oktober sina kunder för sms och mejl som ser ut att komma från polisen eller en myndighet, med en länk att klicka på. Det rapporterade snittbedrägeriet ligger på omkring 5 000 kronor.
Falskt polis-sms kan kosta dig 12 000 kronor
I Sverige har Polismyndigheten redan använts i bluffmeddelanden som avsändare. Att snittsumman ligger under 5 000 kronor är ingen slump. Det är under det tak som skyddar den som bedöms ha varit grovt oaktsam.
SEB: logga in på egen hand
Bedragarna utger sig för att vara polisen, myndigheter eller tjänsteleverantörer och ber mottagaren att klicka på en länk och lämna känsliga uppgifter. De meddelanden som banken beskriver riktas mot anställda på olika företag. Banken skriver:
Har du fått ett oväntat meddelande med en länk, skynda dig inte att öppna den.
Banken uppmanar kunderna att logga in själva via den officiella appen eller sajten, enligt 15min. Varningen gäller SEB:s kunder i Litauen.
Dagens PS rapporterade i söndags om kompisbedrägeriet där 84 miljoner stals via kapade konton, och att 232 862 bedrägeribrott anmäldes i Sverige under 2025 enligt Brå.
Samma upplägg har prövats i Sverige
I april gick det ut sms som hade Polismyndigheten som avsändare och som handlade om obetalda trafikböter med en länk för att betala. I ett exempel 1 590 kronor för en fortkörning, rapporterade GP. Polisens presstalesperson Jennifer Last sa då till tidningen:
Tryck inte på länken, för det här stämmer inte, det är fejk.
Flera hundra samtal kom in till polisen om sms:et under en enda dag, och i region Väst kom upp emot 300 anmälningar.
Polisens råd är detsamma: ”Inga banker eller seriösa företag skickar sådana meddelanden.”
Från 400 kronor till 12 000 kronor
Vid obehöriga transaktioner svarar kontohavaren för högst 400 kronor om de personliga koderna inte skyddats. Vid grov oaktsamhet är ansvaret för konsumenter högst 12 000 kronor, och har kontohavaren handlat i ett särskilt klandervärt fall faller taket bort helt, enligt 5 a kap. Lagen om betaltjänster.
Två saker avgör utfallet. Den som lurats att släppa in någon obehörig i sin internetbank kan bedömas som grovt oaktsam eller särskilt klandervärd. Samtidigt är det banken som ska bevisa den grova oaktsamheten, enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Från det att betalkortet eller tjänsten spärrats svarar kontohavaren inte för något som belastar kontot därefter, enligt samma lag.
Under andra halvåret 2025 rapporterades bedrägerier för 905 miljoner kronor i svenska betaltjänster, mot 588 miljoner halvåret innan, och antalet steg till närmare 179 000 från 146 000, enligt Finansinspektionen. Myndigheten påpekar samtidigt att de faktiska förlusterna för konsumenter och betaltjänstleverantörer inte har ökat i samma utsträckning.
Räknat per fall växte det rapporterade beloppet från omkring 4 000 till omkring 5 000 kronor på ett halvår, enligt Dagens PS beräkning. Båda nivåerna ligger under taket på 12 000.
Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg vill införa en statlig ersättningsgaranti för lurade kunder, skrev Realtid i augusti.
Läs även: BWM-arvingarna blev av med 31 miljarder kronor
Läs även: 5 000 miljarder i bonus till bankchefer – vore förbjudet i Sverige
