När PS sammanfattar veckan står både elförbrukning, försvunna avdrag och arvstvister i centrum.
Elräkningen tredubblas – avdraget försvinner för miljoner svenskar
Varje vecka kastar PS ljus över den senaste veckans privatekonomiska nyheter. Den här gången handlar det om en dold eltjuv som tredubblade en hyresgästs elräkning, nya skatteregler som kan ge miljoner svenskar mindre pengar tillbaka och en kvinna som nekas del av sin avlidne makes arv. Hon ansågs helt enkelt vara för rik.
Dolda eltjuven tredubblade elräkningen
En hyresgäst i finska Karleby fick en obehaglig överraskning när elförbrukningen i hans trerummare plötsligt steg till över 750 kilowattimmar i januari. Normalt ligger den på omkring 170-200 kilowattimmar per månad.
Efter att ha undersökt saken visade det sig att orsaken var bostadens ventilationsaggregat – vars elförbrukning han själv stod för utan att ha fått tydlig information om det.
”Sami är förvånad över att ventilationsaggregatets elförbrukning inte har redovisats skriftligen. Enligt Sami fick han inte veta att hyresgästen själv måste betala för aggregatets elförbrukning”, skriver finska Iltalehti.
Samtidigt varnar experterna: försök inte spara pengar genom att stänga av ventilationen.
Läs vidare här: Dold eltjuv tredubblade elräkningen. Dagens PS
Vad händer med lån och sparpengar vid krig?
På hemmaplan har det pratats om krig. För vad skulle egentligen hända om Sverige skulle hamna på randen till ett krig?
“Den som ändå det visste?”, svarar tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.
I ett så kallat skymningsläge kan kronan försvagas när investerare söker sig till större och stabilare valutor. Det kan i sin tur driva upp inflationen och därmed även räntorna.
I ett mer extremt scenario kan staten också ta större kontroll över ekonomin.
”Staten bestämmer då över hushållens sparande och kan tvinga dem att låna ut pengar till staten. Staten kan också styra sparräntorna i ekonomin så att den har råd med sina lån”, förklarar Ingves.
Mer om detta: Om kriget kommer: Det händer med dina lån och sparpengar. Dagens PS
Nekas arv efter 17 år som vårdare
I Australien har ett uppmärksammat arvsmål väckt debatt.
Läkaren Michelle Wielicki vårdade sin svårt sjuke man i 17 år men nekas ändå del av hans arv på motsvarande cirka 1,66 miljoner dollar.
Domstolen i delstaten Victoria slog fast att hon saknar rätt till pengarna eftersom hon anses vara för förmögen.
”Lagstiftningen är i första hand inriktad på det ekonomiska behovet hos den person som väcker talan. Det handlar inte om rättvisa, det handlar inte om kompensation – det handlar om behov”, säger juristen Will Moore.
Testamentet som avgjorde saken skrevs bara två dagar efter att paret gift sig och gav hela arvet till makens dotter från ett tidigare äktenskap.
Läs mer här: Hon vårdade sin man i 17 år – nekas arv eftersom hon är för rik. Dagens PS
Så mycket kontanter ska du ha hemma
Tillbaka till Sverige. Här har det nämligen visat sig att många svenskar saknar en ordentlig kontantbuffert.
Enligt en undersökning från SBAB har majoriteten mindre än 1 000 kronor hemma i kontanter – långt under de rekommendationer som finns om att klara minst en vecka utan digitala betalningar.
”Trots det oroliga omvärldsläget stoppar vi inte mer pengar i madrassen”, konstaterar Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.
Enligt rekommendationer bör hushåll ha mellan 500 och 2 000 kronor per person i kontanter för att klara nödvändiga utgifter som mat, drivmedel eller mediciner under en kris.
Läs vidare: Dags att hamstra? Så mycket kontanter ska du ha hemma. Dagens PS
Avdraget försvinner – dyrare för miljoner låntagare
Vi avslutar veckan med skatteåterbäring. När deklarationen nu landar i svenskarnas digitala brevlådor märker nämligen många av en förändring: ränteavdraget för blancolån håller på att försvinna.
Tidigare kunde låntagare dra av 30 procent av sina räntekostnader upp till 100 000 kronor. I årets deklaration har avdraget halverats och nästa år tas det bort helt.
Enligt Skatteverket påverkas omkring 5,8 miljoner svenskar.
”De här lånen är redan i dag ganska dyra och med höga räntor. Nu blir det mycket dyrare och jag tror att det är många som inte vet om detta”, säger Compricers sparekonom Christina Sahlberg.
För den som exempelvis har ett blancolån på 500 000 kronor kan det slopade avdraget innebära en kostnadsökning på omkring 22 500 kronor per år, enligt ett räkneexempel från Bluestep Bank.
Läs även:
Miljontals svenskar gör samma pensionsmiss varje år – påverkar framtida utbetalning E55
Avdraget försvinner – miljoner svenskar får mindre tillbaka på skatten. Dagens PS
ANNONS
