Vad händer egentligen med räntor, lån och sparpengar om Sverige skulle befinna sig på randen till ett krig? Det svarar tidigare riksbankschefen Stefan Ingves på.
Om kriget kommer: Det händer med dina lån och sparpengar
Omvärlden är minst sagt turbulent. Konflikten i Mellanöstern trappades upp rejält under helgen, där Irans ayatolla Ali Khameneis död var händelsen i centrum. USA:s president Donald Trump utesluter inte att sätta in marktrupper i konflikten och svenska mål finns med i den nya hotbilden.
Därför är det inte helt märkligt att frågan uppstår: vad händer med privatekonomin om Sverige står på randen till krig?
“Den som ändå visste”
Frågan ställdes av en läsare med höga bolån och rörlig ränta i DN:s ekonomipanel.
”Ett enkelt svar på din fråga är att säga: den som ändå det visste?”, svarar den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.
Han konstaterar att Sverige saknar modern erfarenhet av krig, vilket gör prognoser osäkra. Samtidigt går det att dra lärdomar från historien och från länder som i dag befinner sig i krig.
Missa inte: Dags att hamstra? Så mycket kontanter ska du ha hemma. Dagens PS
Räntor och inflation kan stiga
I ett läge där risken för krig ökar – ett så kallat skymningsläge – kan ekonomin snabbt förändras. Staten behöver finansiera större försvarsutgifter samtidigt som investerare söker sig till större och mer stabila valutor.
Det kan slå hårt mot den svenska kronan.
En svagare valuta riskerar i sin tur att driva upp inflationen. I ett sådant scenario är det inte ovanligt att räntorna också stiger.
Ingves pekar på erfarenheter från andra länder. I Ukraina steg inflationen till omkring 25 procent när kriget bröt ut, även om den senare sjunkit till drygt sju procent.
Staten kan ta större kontroll över ekonomin
Om situationen förvärras kan staten också börja styra finansmarknaden mer direkt.
“Staten bestämmer då över hushållens sparande och kan tvinga dem att låna ut pengar till staten. Staten kan också styra sparräntorna i ekonomin så att den har råd med sina lån”, förklarar Ingves.
Historiskt har sådana åtgärder förekommit i krigsekonomier. Ett exempel är Finland efter andra världskriget, där staten tvingade fram särskilda lösningar för att hantera inflation och statsskuld.
I krigsekonomier kan även andra fenomen uppstå.
”I ovan nämnda scenario får man dessvärre också räkna med att det uppkommer en svart marknad för olika typer av förnödenheter”, skriver Ingves i DN.
Läs även: Avdraget försvinner – miljoner svenskar får mindre tillbaka på skatten. Dagens PS
Lån ska betalas – men staten kan ingripa
För hushållen gäller i grunden samma regler som i fredstid: lån ska betalas tillbaka.
Samtidigt konstaterar Ingves att verkligheten kan bli mer komplicerad om bostäder förstörs eller arbetsplatser försvinner. Då kan det bli aktuellt med omförhandlingar med hjälp av staten – men det är långt ifrån säkert att alla förluster ersätts.
Försäkringar är inte heller någon säker lösning. Vid krig gäller ofta inte vanliga försäkringar, eftersom krig räknas som force majeure.
I slutändan konstaterar Ingves följande:
“Räkna med ekonomiska förhållanden som man inte råder över på hushållsnivå. Spara om möjligt för att hantera oförutsedda utgifter. Hoppas att de lägen jag beskriver aldrig inträffar men vänj dig vid tanken – och räkna med att klara vardagen tillsammans med grannarna så gott det går”.
Läs också: Ryssland rustar för nästa krig. Realtid
