Vi lever allt längre och det föds allt färre barn. Nu varnar en expert för en ”tickande tidsbomb” som kan få stora konsekvenser för framtidens pensionärer. Inte heller Sverige står opåverkat, även om Pensionsmyndighetens beräkningar ger en något ljusare bild.
Demografiska larmet: Världens pensionssystem hotas
Att leva länge brukar betraktas som något positivt, men för världens pensionssystem är utvecklingen lite mer komplicerad.
Ju längre vi lever, desto fler år ska pensionen räcka. Och när det samtidigt föds allt färre barn blir det på sikt färre människor som arbetar och betalar in pengar till pensionssystemen.
Den ekvationen kan bli svår att få ihop, varnar experterna.
”Det är en tickande tidsbomb”, säger Sebastien Betermier, chef vid International Centre for Pension Management, till CNBC.
Missa inte: Svenskar ska få gå i pension redan vid 61 – här är kravet. Dagens PS
Färre ska betala för fler
I årets Marsh CFA Institute Global Pension Index hittar vi några siffror som förklarar oron. Rapporten, som omfattar 55 pensionssystem världen över, visar att 43 av de undersökta länderna och marknaderna har födelsetal under 2,1 barn per kvinna – den nivå som på längre sikt krävs för att befolkningen ska kunna reproducera sig utan invandring.
I 23 av dem är födelsetalen ännu lägre, under 1,5 barn per kvinna.
Livslängden har gått åt motsatt håll. Sedan 1950 har den förväntade återstående livslängden vid 65 års ålder ökat med drygt 50 procent i mer utvecklade regioner. En 65-åring väntas numera leva ytterligare omkring 20 år.
Enligt SCB:s senaste prognos väntas andelen svenskar över 80 år öka från drygt 6 procent 2025 till omkring 11 procent år 2070.
För pensionssystem där dagens arbetstagare finansierar dagens pensionärer blir utvecklingen särskilt besvärlig.
Sverige står inför samma utmaning
Även Sverige påverkas när befolkningen blir äldre och färre barn föds.
Det svenska inkomstpensionssystemet bygger till stor del på att dagens yrkesverksamma betalar in avgifter som finansierar dagens pensionärer. Om antalet personer som arbetar minskar kan det därför bli svårare att finansiera utbetalningarna.
I värsta fall kan det påverka pensionernas storlek.
Om pensionssystemets skulder överstiger tillgångarna aktiveras nämligen den så kallade pensionsbromsen. Då kan pensionerna räknas upp långsammare än vanligt eller rent av sänkas.
Men hur stor är risken?
Läs även: Vanliga missen med sparkontot – pensionärer kan krävas på pengar. Dagens PS
Tre scenarier
I rapporten Pensionssystemets framtid i tre scenarier har Pensionsmyndigheten undersökt hur bland annat sjunkande födelsetal och ökad livslängd kan påverka systemet.
I det pessimistiska scenariot minskar befolkningen samtidigt som människor lever allt längre. Pensionssystemets ekonomiska ställning försvagas då successivt.
Trots den negativa utvecklingen beräknas pensionsbromsen inte behöva aktiveras under den redovisade perioden, som sträcker sig till 2073.
Det betyder att pensionerna även i det pessimistiska scenariot kan fortsätta räknas om enligt de ordinarie reglerna, utan den extra nedjustering som bromsen annars skulle innebära.
Men beräkningen förutsätter också att pensionsåldrarna höjs. I det pessimistiska scenariot når riktåldern 72 år 2065.
Det svenska pensionssystemet bedöms alltså kunna hantera även en ganska besvärlig befolkningsutveckling, åtminstone under den period som myndigheten har räknat på.
Läs också: 1,6 miljarder betalades ut fel till pensionärer – här sker misstagen. E55
