Pensionerna för utrikes födda har halkat efter – rejält. För personer födda 1957 skiljer det 5 700 kronor i månaden före skatt jämfört med årskullen i stort, enligt en ny rapport.
De får 5 700 kronor mindre i pension – varje månad: "Förvånad"
Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen. Den som jobbar mer får också högre pension. Det har bland annat lett till att en växande grupp utrikesfödda blir så kallade fattigpensionärer.
På bara några decennier har skillnaden mellan utrikes födda pensionärer och andra pensionärer vuxit kraftigt.
Läs även: Han kunde gå i ”mini-pension” långt före 65 – här är knepet bakom. Dagens PS
Från 650 kronor till 5 700
När personer födda 1937 gick i pension var gapet litet. Då skilde det 650 kronor i månaden i total pension, enligt Folksams rapport “Vad blev det för pension för utrikesfödda?”.
Men för senare årskullar ser bilden annorlunda ut.
”För 57:orna skiljer det 5 700 kronor per månad före skatt i total pension jämfört med jämfört årskullen i stort”, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, till Aftonbladet.
”Jag blev förvånad över hur stort gapet har blivit i senare årskullar”, fortsätter han.
Missa inte: Sveriges unga larmar: ”Ingen tro på framtiden längre”. Dagens PS
Senare start på arbetsmarknaden
Utvecklingen beror bland annat på när människor kom till Sverige och hur snabbt de kom in på arbetsmarknaden.
Kommer man till Sverige i exempelvis 40-årsåldern hinner man inte arbeta ihop lika många pensionsår som någon som bott och arbetat i Sverige i hela sitt liv.
Många utrikes födda i årskull 1937 kom hit som arbetskraftsinvandrare under 60- och 70-talen. De fick ofta arbete direkt.
För dem som kom som flyktingar under 80- och början av 90-talet såg det annorlunda ut.
”För dem kunde det ta sex, sju år innan de hade etablerat sig på arbetsmarknaden. Så de tappade rätt många intjänandeår där”, säger Svärdman.
Han pekar också på att många senare fått jobb i delar av arbetsmarknaden där lönerna är lägre och där tjänstepensionen inte alltid varit lika stark.
Fler behöver grundskydd
Konsekvensen är bland annat att andelen utrikes födda pensionärer som får någon form av grundskydd har mer än fördubblats på 20 år.
Det handlar främst om garantipension och bostadstillägg, men även om äldreförsörjningsstöd.
Äldreförsörjningsstöd är mer än fem gånger vanligare bland utrikes födda än i årskullen som helhet.
”Det här innebär en ökad kostnad för staten”, säger Håkan Svärdman.
Läs även: Statsanställda jobbar allt längre och fler blir jobbonärer. E55
Vill ändra systemet
Nu vill Svärdman se en översyn av pensionssystemet. Det handlar dock inte om några särlösningar.
”Vi efterfrågar inga särlösningar för den här gruppen”, säger han.
I stället vill Folksam att garantipensionen moderniseras så att den inte bara tar hänsyn till bosättningstid, utan också till arbetsinsats.
”Det skulle förstärka garantipensionen för den här gruppen men också för kvinnor. Och det lyfter arbetets värde för pensionen rent generellt, även för de med låga och medelhöga inkomster”, säger Svärdman.
Han föreslår även slopad eller begränsad avkastningsskatt på tjänstepension och ett återinfört skattegynnat privat pensionssparande för alla.
Läs också: Dolda avgifter på pensioner – förmedlarna drar in storkovan. Realtid
