Om två veckor införs en ny lag som ska göra det svårare att skuldsätta sig genom lån och kreditköp. Men trots hårdare krav på företagen är sparpsykologen Niklas Laninge tveksam till hur stor skillnad reglerna kommer att göra.
Ny lag i Sverige om två veckor – sparexperten: "Räcker inte hela vägen"
Att handla för pengar man inte har är lekande lätt. I nätbutikernas kassor kan betalningen, nästan alltid, skjutas upp med några knapptryck.
Men förr eller senare ska pengarna betalas.
Enligt Kronofogdens senaste årsrapport anger 35 procent av dem som ansöker om skuldsanering överkonsumtion som en orsak till sina betalningsproblem.
Nu ska reglerna för lån och kreditköp skärpas.
Den 20 november, bara dagar före årets Black Week, börjar en ny konsumentkreditlag att gälla i Sverige.
Missa inte: Priserna rusar – här har tvåan blivit 600 000 kronor dyrare. Dagens PS
Hårdare krav på lån och kreditköp
Den nya lagen, som bygger på ett uppdaterat EU-direktiv, ska ge konsumenterna ett bättre skydd när de handlar på kredit eller lånar pengar.
Företagen måste, bland annat, göra en noggrannare bedömning av kundens möjligheter att betala tillbaka pengarna, även vid mindre krediter. Den nya lagen skärper också kravet på att konsumenten uttryckligen måste godkänna kreditavtalet.
Men kommer de nya reglerna verkligen att hindra svenskarna från att skuldsätta sig?
Sparpsykologen Niklas Laninge är tveksam.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
”Reglerna har goda intentioner, men de riktar sig mot erbjudandet och förändrar inte själva köpsituationen nämnvärt. Många köp under exempelvis Black friday fattas på några sekunder i en miljö som ofta är väldigt väldesignad”, säger han till Dagens PS.
Han påpekar också att ett avslag på en kreditansökan inte nödvändigtvis hindrar någon från att genomföra köpet.
”Den som får nej har ofta kvar samma behov, och då kan lånet flytta någon annanstans, till kreditkortet eller ett annat bolag. Samtidigt blir det en viss friktion på vägen, en välkommen broms. Så helt verkningslösa är reglerna inte, men de räcker inte hela vägen”.
Läs även: Riktåldern kan ändras, pension vid 64 och 80 000 kronor – varje månad. Dagens PS
Därför kan 1 000 kronor kännas som 250
De nya reglerna kan alltså sätta käppar i hjulet för vissa kreditköp. Men de förändrar inte hur vi tänker när vi står inför ett lockande erbjudande.
Laninge pekar på det obehag vi kan känna när vi gör av med pengar. Inom forskningen kallas det ibland för betalningens ”smärta” och fungerar som en naturlig broms när vi handlar.
Men när betalningen skjuts upp försvagas den bromsen.
”Betala senare tar bort bromsen: glädjen över köpet kommer direkt, men smärtan skjuts upp till nästa månad och då till vårt framtida jag”.
Delbetalningar kan, dessutom, få en vara att framstå som billigare än den faktiskt är.
Exempelvis kan fyra delbetalningar på 250 kronor kännas billigare än att betala 1 000 kronor på en gång, trots att slutpriset är detsamma.
Vill se fler hinder i kassan
Laninge välkomnar att kreditprövningarna skärps, särskilt eftersom reglerna kan skydda ekonomiskt utsatta konsumenter. Men för att på allvar komma åt problemet med att människor handlar för pengar de inte har skulle han vilja se fler förändringar i nätbutikernas kassor.
Ett förslag är att konsumenterna redan i kassan ska kunna se hur många pågående delbetalningar de har och hur mycket dessa kostar tillsammans.
Han tycker också att det kan vara värt att förbjuda förifyllda kortuppgifter. Tanken är att göra det lite mindre enkelt att klicka hem något på impuls.
Inför årets Black Friday, som infaller den 27 november, har han ett råd till svenskar som lockas av erbjudanden.
”Kan du inte betala för det i dag, så köp det inte i dag”.
Läs också: Fyra miljarder i sill och snaps – julbordet är krögarnas egen skatteåterbäring. Realtid
