Det förekommer att bostadsrättsföreningar inte äger marken som huset står på. Det kan leda till chockhöjda bostadsavgifter.

1907 infördes så kallade tomträtter i Sverige med målet att fler skulle kunna bygga egna bostäder eller flerfamiljshus. Bara Stockholms stad hade 3900 flerbostadshus med tomträtt 2019.

Den som besitter tomträtten betalar en ersättning för nyttjandet, en så kallad avgäld. Markens ägare, oftast en kommun, upplåter fastigheten under en lång, obestämd tid.

Men när en ny avtalsperiod börjar kan markhyran höjas och det kan bli en dyr historia. Det är på väg att hända en brf i Göteborg, skriver DN.

Stora konsekvenser för föreningens ekonomi

Brf Masthuggets hyra till kommunen har varit densamma sedan 2005 men den ska räknas upp 2025. Hyran kan då bli drygt sex gånger så hög enligt en ny beräkning.

”Det skulle få stora konsekvenser för föreningens ekonomi”, säger Kjell Johansson, förvaltningschef för landets största bostadsrättsförening, Brf Masthugget.

Bostadsrättsföreningen hyr marken från Göteborg stad och betalar tomträttsavgäld. Staden utgår från marktaxeringsvärdet, en beräkning av vad marken är värd, när de avgör nivån på hyran. Uppräkningen bekymrar Kjell Johansson.

”Mellan 2000 och 2019 har marktaxeringsvärdet ökat med 870 procent. Samma period har konsumentprisindex stigit med 27 procent. Markvärdet har alltså exploderat i jämförelse med annan prisutveckling, och det är det som skapar problem”, säger han.

Orolig för de som är högt belånade

Mischa Gavrjushov har bott i Masthugget sedan 12 år tillbaka och har även varit ordförande för brf:en. Han är inte orolig för sin egen del men däremot för de som lånat mycket pengar till sin bostad i föreningen.

”Jag är i den ålder och ekonomiska situationen att jag kan bo kvar om jag vill. Men jag tänker på yngre personer, som har lånat mycket pengar och som kanske inte känner till hur det ligger till”, säger Mischa Gavrjusjov.

Förvaltningschefen Kjell Johansson menar att det inte är hållbart att fortsätta att hyra av kommunen.

ANNONS
ANNONS

”Vårt huvudfokus är friköpande av marken. Jag skulle vilja säga att det inte finns någon bostadsrättsförening i dag som skulle teckna ett tomträttsavtal – alla förstår vilken skuldfälla det utgör”, säger han.

Men det är ingen billig historia att köpa loss marken heller. Vad det skulle kosta är en fråga för politikerna i fastighetsnämnden. De arbetar just nu med ett förslag på en ny modell för prissättning men de är inte överens.

”Orimligt resonemang”

Emmali Jansson, vice ordförande i nämnden är tydlig med vad hon står.

”Att låta någon köpa en fastighet för rabatterat pris är olagligt, och det vill vi inte göra”, skriver hon till DN.

Emmali Jansson menar att ett lågt friköpspris riskerar att bedömas som gynnande av enskild eller otillåtet statsstöd och hänvisar till en utredning från fastighetskontoret.

Kjell Johansson menar att det är ett orimligt resonemang.

”Det finns bara en tänkbar köpare – bostadsrättsföreningen som äger husen. Marken kan knappast säljas i avröjt skick till någon annan”, säger han.

Mischa Gavrjusjov som tidigare varit ordförande för bostadsrättsföreningen och som bor i föreningen ser helst att tomträttssystemet ska avskaffas.

”Systemet är förlegat. Det är som om vi som bor här skulle betala mer skatt än övriga kommuninvånare”, säger han.

Läs hela artikeln här (Obs! Betalvägg)

Läs mer: ”Varningssignalerna du som bostadsrättsägare måste känna till” [Dagens PS]