66 400 svenskar mellan 65 och 74 år ville och kunde arbeta under 2025, men sökte aldrig något jobb. De räknas varken som sysselsatta eller arbetslösa i statistiken.
66 400 vill jobba efter 65, räknas inte som arbetslösa
Siffran finns i en ny rapport från SCB som publicerades på torsdagen. Myndigheten kallar gruppen latent arbetssökande, personer som står utanför arbetskraften trots att de både vill och kan jobba, men som inte har sökt arbete aktivt.
Gruppen är nästan lika stor som samtliga arbetande mellan 75 och 89 år, som uppgick till 66 000 personer under förra året.
Samtidigt ligger arbetslösheten bland 65 till 74-åringar kvar på en hög nivå. Andelen var 4,8 procent under 2025, efter en topp på 5,0 procent året innan. Ytterligare 7 400 personer i åldersgruppen var undersysselsatta, alltså sysselsatta som vill arbeta mer än de gör.
Skandias pensionsekonom Mattias Munter pekar ut åldersdiskriminering som bromsklossen.
”Ålderism är kanske den mest förbisedda formen av diskriminering”, säger han.
Han hänvisar till Pluskommissionen, som beräknat samhällskostnaden för att stänga ute seniorer från arbetsmarknaden till 70 miljarder kronor om året.
Rekordmånga jobbar vidare
Reserven finns samtidigt som fler äldre än någonsin arbetar. 232 000 svenskar mellan 65 och 74 år hade ett arbete under 2025, vilket motsvarar 22,2 procent av åldersgruppen.
Andelen har mer än fördubblats på tjugo år. I början av 2000-talet arbetade omkring 10 procent i åldersgruppen, och 2023 hade siffran nått 20 procent.
”Fler äldre stannar kvar i arbete längre upp i åren än tidigare. Det här innebär att mer än var femte person i åldersgruppen 65–74 år hade ett arbete under 2025”, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB.
Männen ligger före. Bland män arbetar 26,5 procent, mot 18,0 procent bland kvinnor.
Så mycket ger extraåren
För dig som funderar på att stanna kvar handlar det om konkreta pengar. Ett extra år på heltid efter riktåldern ger mellan 1 900 och 2 300 kronor mer i pension i månaden före skatt, resten av livet. Det gäller den som har en genomsnittlig lön, och både allmän pension och tjänstepension räknas in, enligt Pensionsmyndighetens kalkyl.
Trappar du i stället ner gradvis över två år blir tillskottet större. Skandia landar på mellan 2 850 och 5 050 kronor mer i månaden i en beräkning från oktober 2025.
Deltid är normen
De som jobbar vidare gör det sällan på heltid. Bland männen arbetar 65 procent deltid, bland kvinnorna 74 procent.
De flesta trivs med upplägget. 87,8 procent vill inte ändra sin arbetstid alls. 8,4 procent vill minska den, bara 3,4 procent vill öka.
Formen på arbetet skiftar med åldern. Bland 65 till 74-åringarna är 62 procent anställda och 38 procent företagare eller medhjälpande familjemedlemmar. Bland dem mellan 75 och 89 år är förhållandet det omvända, där 59 procent driver eget.
Riktåldern ligger på 67 år för perioden 2026 till 2031 och höjs stegvis i takt med medellivslängden. Vilket yrke du har spelar roll för när du faktiskt slutar, och skillnaderna mellan yrkena som jobbar längst är stora. För den som inte orkar fram till 67 finns en prislapp åt andra hållet.
