65 är inte längre vad det en gång var. Den gamla pensionsgränsen suddas ut och ersätts av ett allt längre arbetsliv. Vissa yrkesgrupper jobbar dessutom längre än andra.
De jobbar längst i Sverige – dessa yrken toppar listan
”Sverige håller på att ta bort sin pensionsålder. Den var länge 65 år, men höjdes till 66 år och från och med 2026 kommer den vara 67 år. Men det byter namn från pensionsålder till riktålder”, skrev PS i fjol.
Målet är att fler svenskar ska jobba längre. Och hittills pekar mycket i den riktningen.
2023 ökade medelpensioneringsåldern. Åren efter sjönk den fövisso tillbaka något, till 65,4 år 2025. Men den är fortfarande högre än 2022, då medelåldern låg på 64,8 år.
Läs även: Pensionärernas tips till yngre: Så undviker du våra misstag. Dagens PS
Effekt av nya regler
När pensionssystemet gjordes om 2023 höjdes åldersgränsen för rätt till grundskydd från 65 år till 66 år.
Och det fick alltså effekt.
Bland personer födda 1960, som fyllde 65 under 2025, var det bara 2 av 10 som gick i pension vid 65.
Istället har en ny norm börjat växa fram.
För årskullar födda från 1958 och framåt är det nu vanligare att gå i pension vid 66 än vid 65.
De jobbar längst
De som stannar längst i arbetslivet finns ofta i akademiska och kvalificerade yrken, visar Pensionsmyndighetens siffror. Universitetslärare, läkare, fysiker och präster toppar listan.
Även yrken som bibliotekarier, psykologer och konstnärer ligger högt.
Absolut längst jobbar manliga fysiker och kemister. Här låg medelpensioneringsåldern på 67,06 under 2025.
Därefter följer manliga (66,99 år) och kvinnliga (66,75 år) universitets- och högskollärare samt kvinnliga präster och diakoner (66,50) och manliga museiintendenter och bibliotekarier (66,51 år).
Det handlar i många fall om yrken där arbetsvillkoren gör det möjligt att jobba längre. Inom mer fysiskt tunga yrken är läget ofta det motsatta.
”Helt ärligt orkar många inte jobba vidare. Inom arbetaryrken, som är kvinnodominerade, orkar inte våra kroppar”, konstaterar pensionsekonomen Trifa Chireh hos AP7.
Missa inte: Lista: Så mycket pengar har svenskarna kvar dagen före lön. Dagens PS
Dessa yrken går i pension tidigast
I yrken där arbetet är mer fysiskt krävande sker pensioneringen tidigare.
Bland kvinnor är det exempelvis processoperatörer inom trä- och pappersindustri samt industriarbetare och montörer som lämnar arbetslivet först. För män toppas listan av process- och maskinoperatörer inom stål- och metallverk.
Går i pension tidigare gör även brevbärare och postterminalarbetare, maskinoperatörer samt handpaketerare och andra fabriksarbetare.
Här ligger medelpensioneringsåldern på runt 64-65 år.
Sen pension ger mer pengar
En trolig drivkraft till att fler åtminstone försöker gå i pension senare är ekonomin.
Att vänta med pensionen ger högre utbetalningar. Pensionen ska fördelas över färre år och samtidigt fortsätter intjäningen ytterligare ett tag. Bland annat kan den som fortsätter jobba efter 67 års ålder få mellan 1 900 och 2 300 kronor mer i pension per månad, varje månad, livet ut.
Exempelvis hade de som tog ut pension vid 63 år under 2025 i genomsnitt 13 000 kronor i månaden i inkomstpension före skatt, jämfört med 11 700 kronor för de som gick vid 62.
Läs också: Pensionsmyndighetens kritik mot bankers spartips: Skrämmer unga. E55
