Ett historiskt stort arvskifte väntar i Sverige. Men när miljarderna ska fördelas ökar risken för konflikter, något som i slutändan kan skapa djupa sprickor i familjer.
2 000 miljarder i arv – riskerar att splittra Sveriges familjer
Dagens PS har tidigare berättat om det enorma arvskiftet som väntas pågå i Sverige under de kommande 20 åren.
Bostadsförmögenheter värda nära 2 000 miljarder kronor kommer byta ägare när 40-talistgenerationen lämnar över till sina barn och barnbarn. I slutändan tror Mäklarsamfundet, som tagit fram siffrorna, att en fjärdedel av alla 30-64-åringar kan vara arvtagare till 40-talistgenerationens bostadskapital.
Men i takt med att pengarna rör på sig ökar också risken för konflikter.
“Inte 100 procent välfungerande”
Enligt Peder Lundgren, jurist på Familjens Jurist, är det ofta relationerna inom familjen som avgör hur ett arv landar.
”Arv bygger väldigt mycket på hur relationer ser ut och alla familjer är såklart inte 100 procent välfungerande”, konstaterar han hos Dagens Nyheter.
Det kan i sin tur påverka hur arvet fördelas. Att ett barn får mer än ett annat behöver dock inte handla om att någon stängs ute, utan om olika behov.
”Det kan handla om att ett av barnen klarat sig jättebra medan man vill skydda och hjälpa ett annat som haft det lite svårare”, säger Lundgren.
Missa inte: Svenskarna jobbar mest – men får sämre betalt: ”Är allvarligt”. Dagens PS
Tystnad skapar konflikter
Den kanske största källan till konflikt är att inte prata om arvet. En halv miljon svenskar tror att deras testamente kommer att chockera anhöriga, enligt en undersökning från Familjens Jurist. Samtidigt utmanas nästan 65 procent av alla testamenten som bestrids av den avlidnes egna barn. Ofta handlar det om upplevd orättvisa.
Det gör kommunikationen viktigare än någonsin.
”Man har kanske inte orkat tänka på det. Då kommer det som en överraskning med massa känslor som följd vilket i värsta fall skapar konflikter som hade kunnat undvikas”, säger Lundgren. Han tillägger:
”Testamentet är bara slutklämmen, det är där man syr ihop det man kommit överens om. Men arbetet börjar långt tidigare genom att prata”.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Han får medhåll från advokat Johan Frih vid Lebenberg advokatbyrå.
”Om man beslutar sig för att lämna gåvor eller skriva testamente, att man berättar för sin familj om vad man har gjort. Vill man att ena dottern ska ärva fritidshuset så kanske man ska prata om det redan innan. Och att man har gjort allt för att kompensera den andra sonen eller den andra, så att man har en acceptans för vad som kommer hända redan tidigt”, sa han i fjol.
Läs även: Här har bostadspriserna fallit mest i Sverige. Dagens PS
Nya arvstrender kan skapa nya konflikter
Samtidigt förändras synen på arv i Sverige, något som kan bli ytterligare en källa till konflikt om det inte förankras i familjen.
”Det blir allt vanligare att äldre hoppar över en generation och ger pengar direkt till barnbarnen”, förklarar Peder Lundgren.
Bakgrunden är ofta att de egna barnen redan är etablerade i livet, medan barnbarnen kan behöva stöd tidigare, exempelvis till en första bostad.
”När de vuxna barnen är i 50-60-årsåldern har de inte samma behov av ett arv. Då vill man kanske på förhand se till att barnbarnen får hjälp i livet”.
Men utan tydlig kommunikation riskerar även sådana beslut att skapa missnöje.
“Alla känslor kommer upp till ytan”
I slutändan handlar arvsfrågor om något större än pengar.
”När det kommer till arv kommer alla känslor som någonsin funnits mellan en förälder och barn upp till ytan, oavsett om barnet är 60 år gammalt”, säger Peder Lundgren.
Vill du undvika framtida bråk krävs därför mer än juridiska dokument.
Det krävs modet att ta samtalet – innan det är för sent.
