Tullstopp i USA: Så påverkas tyska biltillverkare och exporten

Mercedes nära att blidka Trump-administrationen

Mercedes-Benz, baserat i Stuttgart, är kanske närmast att blidka Trump-administrationen. Företaget planerar att utöka produktionen vid sin fabrik i Alabama, USA, genom att lägga till suv-modellen GLC-Klass till monteringslinjen. Detta kommer att bygga vidare på den befintliga produktionen av GLE-Klass, GLS-Klass och GLE-Klass Coupé i Tuscaloosa.

BMW:s mest säljande modeller i USA, X-seriens suv:ar, byggs också inhemskt vid företagets fabrik i Spartanburg, South Carolina. BMW överväger enligt uppgift att lägga till ytterligare skift för att öka produktionen.

Volkswagen Group har å sin sida meddelat att de planerar att flytta Audi-produktionen till USA senast 2027, och lägga till de fyrringade modellerna på produktionslinjer i Chattanooga, Tennessee, och South Carolina. Samtliga tre biltillverkare avböjde att kommentera de kommande mötena när de tillfrågades.

4 utvägar för Trump när tullarna blockeras

En amerikansk handelsdomstol har blockerat Donald Trumps tullar. Men Vita huset har flera alternativa utvägar. Närmare bestämt fyra. USA:s internationella

Exportkrediter kan lindra tulltrycket

Reuters rapporterar att dessa samtal skulle kunna resultera i en utvidgning av det exportkreditprogram som föreslogs tidigare i år av handelsminister Howard Lutnick. Enligt förslaget skulle utländska biltillverkare som producerar fordon i USA få krediter för bilar som exporteras till andra länder. Dessa krediter skulle sedan dras av från de importtullar som federala regeringen infört.

Även om domstolens beslut tillfälligt pausar tullsystemet, menar analytiker att Trump-administrationen sannolikt kommer att hitta andra mekanismer för att tillämpa avgifter på bilindustrin.

“Om beslutet skulle kvarstå”, sade Deutsche Banks strateg Jim Reid till The Guardian, “skulle ett alternativ för administrationen vara att utöka användningen av andra tullinstrument, som avsnitt 232 om nationell säkerhetsskäl, som har använts för tullar på bilar, stål och aluminium.”

EU:s hållning och risk för motåtgärder

Europeiska kommissionen har varit relativt medgörlig inför de aggressiva tullarna och hoppas kunna stabilisera, om inte sänka, nivån på de tullar som påverkar den 27 nationer starka gruppen från andra sidan Atlanten. Med detta sagt har Europeiska kommissionen hävdat att de är redo att slå tillbaka om dessa samtal skulle misslyckas. Sådana offensiva åtgärder skulle sannolikt påverka tyska biltillverkare negativt, då BMW och Mercedes-Benz skulle bli föremål för tullar från båda sidor av Atlanten.

BMW har tidigare bett Europeiska kommissionen att sänka den amerikanska fordonimporttullen från 10 procent till 2,5 procent.

Oljepriset kastas runt av USA:s tullkaos

Ett beslut i en amerikansk domstol satte käppar i hjulet för USA:s hämndtullar, vilket stärkte oljepriset för en stund – innan tullarna snart var

Domstolens agerande och politiska reaktioner

Trump-administrationen överklagar intensivt ett domstolsbeslut som anses utgöra ett allvarligt slag mot presidentens tullpolitik. En federal domstol fann att presidentens befogenheter att införa tullar “överskrider all auktion som beviljats presidenten”, enligt The Guardian.

Domstolsbeslutet, som kan upphäva stora delar av Trumps tullprogram, har mottagits med skarp kritik från Vita huset. Vita husets pressekreterare, Karoline Leavitt, anklagade domarna för att “fräckt missbruka sin rättsliga makt för att tillskansa sig president Trumps auktoritet”. Hon menar att det är ett mönster av judiciell överdrift och att Högsta domstolen i slutändan måste stoppa detta.

Domstolens beslut är fokuserat på huruvida tullarna tillämpades lagligt i första hand, snarare än på “visdomen eller sannolika effektiviteten i presidentens användning av tullar som hävstång”. Beslutet förklarar att användningen av tullarna var “otillåten inte för att den är oklok eller ineffektiv, utan för att inte tillåter det.”

Beslutet, om det står fast, slår ett gigantiskt hål i Trumps strategi att använda höga tullar för att pressa fram eftergifter från handelspartners, dra tillbaka tillverkningsjobb till USA och krympa ett amerikanskt handelsunderskott på 1,2 biljoner dollar (cirka 12 900 miljarder svenska kronor), vilket var bland hans viktigaste vallöften.

Utan hjälp av IEEPA skulle Trump-administrationen behöva ta en långsammare approach, genom att inleda längre handelsutredningar och följa andra handelslagar för att stödja tullhoten.

Trump förlorar i rätten – strafftullar olagliga

Trumps försök att beskatta import från Kina och Mexiko ogiltigförklaras. Domstolen slår fast att tullarna bryter mot lagen. En federal handelsdomstol i

Missa inte:

PRO kritiserar Regeringens förslag: Public service måste nå alla. News 55

Nu köper svenskarna globalfonder igen – trots jätteraset på börsen. E55

Elektricitet eller kärnvapen? Kinas annorlunda syn på AI. Realtid