Ryssland stoppar all export av diesel. Förbudet gäller till sista juli och omfattar den här gången även oljebolagen. Vi analyserar hur detta, i kombination med Hormuz-krisen, påverkar svenska dieselpriser.
Ryssland stoppar dieselexport – dubbel press på dina dieselpriser
Vice premiärminister Alexander Novak meddelade förbudet vid ett regeringsmöte lett av Vladimir Putin, med hänvisning till att bränslet behövs på hemmamarknaden efter ukrainska drönarattacker mot ryska raffinaderier.
Ryssland stod för runt 11 procent av världens dieselutbud 2025, enligt Bloomberg, så bortfallet känns på hela världsmarknaden. Europeiska dieselmarginaler steg direkt till rekordnivån drygt 60 dollar, eller 579 kronor, per fat enligt Reuters.
Det är den ena halvan av en dubbel chock. Dagens PS har sedan i våras bevakat hur oron kring Hormuzsundet driver upp svenska dieselpriser, där diesel har stigit betydligt snabbare än bensin.
Med en skör vapenvila mellan USA och Iran, återkommande attacker i sundet och nu ett ryskt exportstopp stryps världens dieselutbud från två håll samtidigt.
Att svenska mackar inte köper rysk diesel direkt spelar mindre roll då priset sätts på världsmarknaden och den blir dyrare för alla.
Så påverkas svenska hushåll och företag
Efter Tidöpartiernas skattesänkning den 1 juli, som sänkte dieselskatten med 3 kronor per liter, föll priset till omkring 17 kronor per liter hos de billigaste stationerna, enligt Dieselpriset.se.
Den svenska prissättningen är dessutom tungt viktad mot fasta skatter, som utgör cirka 40 procent av literpriset, enligt Circle K. Detta dämpar hur snabbt världsmarknadens svängningar slår igenom vid pumpen.
Realtid har beskrivit hur Iran-kriget ändå letar sig in i matpriser och frakt. Diesel driver nästan all godstransport och allt lantbruk, så en varaktigt högre nivå riskerar att sippra vidare till matkassen.
Under vårens Hormuz-topp steg svensk diesel 20 till 30 procent på kort tid. En ökning vi gärna slipper igen.
Så slår det mot transport och åkerier
En svensk fjärrbil drar omkring 3,5 liter milen och kör 15 000 mil om året, enligt branschdata från Mercedes-Benz Sverige. Det motsvarar cirka 52 500 liter diesel per lastbil och år.
Räknat på det innebär varje krona i höjt dieselpris ungefär 52 000 kronor mer per år och lastbil, och en tvåkronorsuppgång drygt 100 000 kronor.
För ett åkeri med tio bilar landar en varaktig tvåkronorsökning alltså kring en miljon kronor per år. Många åkerier skjuter över kostnaden på kunden via bränsletillägg, vilket gör att notan förr eller senare når den som beställer transporten.
Så slår det mot lantbruket
Svenska bönder har ett visst skydd, men bara mot skattedelen. Sedan den 1 juli får lantbruket maximal återbetalning av dieselskatten, totalt 3 703 kronor per kubikmeter. Det betyder alltså cirka 3,70 kronor per liter, uppdelat på energiskatt och koldioxidskatt, enligt Skatteverket.
En gård som förbrukar 10 000 liter får därmed tillbaka drygt 37 000 kronor. För en lantbrukare med blandad växtodling på 100 hektar beräknas de samlade lättnaderna vara värda cirka 40 000 kronor per år, enligt regeringen.
Haken är att återbetalningen bara sänker den svenska skatten. Själva produktpriset sätts på världsmarknaden, och det är just det som det ryska exportstoppet och Hormuz-krisen nu pressar uppåt.
Den som redan tankar fossilfritt HVO100 är helt skattebefriad, enligt LRF, men även HVO följer i praktiken råvarupriserna uppåt när dieseln blir dyrare.
PS analys
Sverige har byggt två stötdämpare mot dieselchocker, skattesänkningen vid pump den 1 juli och lantbrukets återbetalning. Båda tar udden av den svenska skatten, men ingen av dem skyddar mot ett stigande världsmarknadspris.
Risken är att exportförbudet förlängs även efter juli, vilket snabbt slår mot svenska företag. Framåt väntar dessutom EU:s utsläppshandel ETS2 från 2027, som beräknas lägga på omkring 2,5 kronor per liter. Det har vi beskrivit som slutet på billig fossil körning tidigare.
Kombinationen av dessa gör det besvärligt. Därför ger politiska skattesänkningar, om än tillfälliga, andrum precis i nuläget när två geopolitiska chocker drar åt andra hållet.
Den som kan låsa bränslepriser eller växla till egen produktion av förnybart köper sig mest trygghet just nu.
Vår bedömning är att så länge Hormuz är instabilt och Ryssland håller exporten stängd, så äts en del av skattelättnaden upp av världsmarknaden.
Läs även: Försvarsbolagen köper upp varandra – påverkar Saab
Läs även: USA:s skulddrivna tillväxt drabbar Stockholmsbörsen och sparare
