Finns det någon vetenskaplig förklaring till varför det känns i magen när man ser en Mercedes 230 SL? Modellen som i folkmun kallas Pagoda och som fick den utmanande uppgiften att ersätta de legendariska 190 SL och 300 SL från 50-talet.

ANNONS

I vår nya artikelserie om klassiska bilmodeller har vi kommit till Mercedes 230 SL som lanserades 1963 och som tillverkades fram till 1971. Det är historien om hur ett team lyckades med något som ingen trodde vara möjligt.

När man bläddrar igenom bilderna för denna artikel så känner man det där omedelbara suget som är svårt att beskriva. Pagodan är fulländad och har en elegans som än idag ger många bilentusiaster ståpäls.

Visst, det finns betydligt dyrare bilar, det finns snabbare bilar och mer exklusiva bilar. Men det är något som skapar en tidlös attraktion kring Pagodan som är svår att sätta fingret på.

Mercedes 230 SL Pagoda
Slank design med subtila fenor som börjar med en liten kurva vid dörrslutet. Stora glaspartier bidrar till det luftiga och lätta intrycket. (Foto: Mercedes media)

Det är en subtil blandning av skönhet och design som definierar själva orden.

Skönhet

På wikipedia beskrivs skönhet så här: ”Skönhet är en egenskap hos en person, plats, ett objekt eller en föreställning som åstadkommer en upplevelse av perceptuell njutning, mening eller tillfredsställelse hos betraktaren.

Denna upplevelse uppstår från sinnliga manifestationer som form, färg, personlighet, ljud eller utformning.” 

Betraktar man en Mercedes Pagoda mitten 60-talet så kan man sätta check på minst 4-5 av de förklaringarna som beskriver skönhet. 

Men hur lyckas man skapa en tidlös design som fortfarande är lika attraktiv efter 50-60 år?

Design

Så här beskrivs ordet design: ”Syftet med formgivning och design är huvudsakligen att ge ett föremål eller en miljö en väl fungerade form, att underlätta dess användning, att optimera materialåtgången och att ge den ett tilltalande yttre.

Formgivning används ofta i samband med områden som industridesign, grafisk design, mode etc.”

1958 startade Karl Wilfert, chefen för Mercedes karossavdelningarbetet med bilen som kommit att bli själva sinnebilden för de två orden.

1958 fick han en nästan omöjlig uppgift

Pulsen hos Karl Wilfert var troligtvis högre än normalt när han klev ut ur styrelserummet på Mercedes. Han hade precis fått ansvaret för att utveckla en efterföljare till de ikoniska SL-bilarna 190SL och 300SL (Måsvingen).

Mercedes 190 SL
Mercedes 190 SL som tillverkades mellan 1957 – 1963 var en mycket omtyckt modell som nu skulle ersättas. (Foto: Mercedes media)

Två bilar som var extremt framgångsrika och som satt Mercedes på kartan när det gäller små lätta roadsters.

Mercedes 300 SL måsvinge skulle ersättas
Även den i tävlingssammanhang mycket framgångsrika 300 SL Måsvinge skulle samtidigt ersättas med den nya modellen (Foto: Mercedes media)

Tuffa förutsättningar

Målet var att ersätta dessa två bilar med en enda riktigt attraktiv modell som skall matcha de två 50-talsikonerna. Dessutom måste utvecklingskostnaderna hållas nere.

Karl Wilfert som dessutom blev ansvarig projektledare för modellen fick tydliga instruktioner att i möjligaste grad använda befintliga motorer, chassi och komponenter från den nyutvecklade W111-modellen. (Den man brukar kalla fen-mercan)

ANNONS
ANNONS

Förutom de begränsande förutsättningarna så var målet för uppdraget att den skulle ha bättre prestanda än föregångaren 190 SL.

Bättre väghållning och bromsar, exklusivare inredning och förarmiljö samt betydligt enklare att stiga i och ur då det varit akilleshälen på 300 SL modellen. (Måsvinge)

Den utpräglat tyska kulturen på Mercedes är inte att säga nej till sina överordnade så vi kan anta att Karl Wilfert var en aning fundersam hur han skulle lösa detta.

Hur ska han klara av den nästan omöjliga uppgiften att ersätta två av Mercedes mest legendariska bilmodeller med dessa tuffa mål och begränsade förutsättningar?

Designteamet bakom Pagoda
Designchefen Friedrich Geiger i vit skjorta och till vänster Karl Wilfert som blev huvudansvarig för att ta fram den nya modellen. Längst till höger designern Paul Bracq som spelade en avgörande roll för den slutliga designen. (Foto: Mercedes media)

Tillsammans med designchefen Friedrich Gieger arbetade de fram nya karosslinjer utifrån 190 SL modellen.

I teamet ingick även Bela Barenyi, en innovativ konstruktör som bidragit mycket kring bilsäkerheten världen över genom att utveckla både krockzoner i karosser och rattstänger som trycks ihop vid kollision.

I Bela Barenyis portfölj av säkerhetsinnovationer så hade han även ett tak som var välvt inåt. Något han ditintills inte lyckats få med på några andra modeller, men som teamet  tog med i de första skisserna.

Slutlig designförslag

Utifrån de grova skisserna så skulle så ett slutligt designförslag tas fram av Mercedes designavdelningen. En av de mest tongivande medarbetarna där var konstnären och designern Paul Bracq som genast satte i gång med detaljutformningen utifrån den råskissen.

Mercedes-Benz W113 Pagoda snett framifrån
Fronten domineras av de stående strålkastarna och den typiska SL-grillen från de två tidigare modellerna. Borta är gälar och plåtveck från 190 SL . Här ser vi hur 60-tals funktionalismen börjat påverka (Foto: Mercedes media)

Han gav modellen en låg kaross med bred spårvidd. Stora glasytor och slanka linjer med ett konkavt tak som klarade hela 1000 kg efter Bela Barenyis förslag. Tillsammans med stark vindruteram så skulle det skydda förare och passagerare om bilen eventuellt voltade vid en kollission.

Den udda och i mångas ögon säregna designen av taket gav sedan modellen smeknamnet ”Pagoda” efter de kinesiska takkonstruktionerna.

Taklinje Mercedes 230 SL Pagoda
Taklinjen på hardtoppen gav 230 SL sitt smeknamn. Notera även den upphöjda rundningen på motorhuven och de linjer som uppstår mot taklinjen (Foto: Mercedes media)

Modellen fick överhäng fram och bak, markerade hjulhuskanter som snyggt ramar in 14-tumsdäcken, mjukt välvda trösklar och stora fönsterrutor ger ett luftigt och lätt intryck.

Fronten domineras av de stående och välvda strålkastarna tillsammans med den klassiska SL-grillen från de tidigare modellerna.

Cabrioleten fälldes ner bakom sittbrunnen där den sedan doldes bakom en lucka. Med hardtop till bilen så fick man det bästa av tre världar. En roadster, en cabriolet och med hardtop en coupé.

Pagoda bakifrån
Låg kaross med bred spårvidd. Det slanka bakpartier med de subtila fenorna bidrar till Pagodans karaktär (Foto:Mercedes media)

Bilen fick i förhållande bra innerutrymmen och bagage. Reservhjulet placerades på höjden i bagageutrymmet. För att hålla ner vikten så gjordes dörrar, bagagelucka, hardtop och motorhuv i aluminium.

Grönt ljus efter fyra års utveckling

I januari 1963 presenterades det slutliga resultatet för Mercedes ledning. Arbetsgruppen fick grönt ljus och man gick vidare till de sista testerna innan modellen skulle visas upp.

På våren 1963 hade den läckra modellen 230 SL premiär på Geneveutställningen där hon fick ett positivt mottagande och tillverkningen startade i juni samma år. I Tyskland var premiären den 12 september.

ANNONS
ANNONS
Mercedes 280 Pagoda
230 SL fick ett mycket positivt mottagande när den presenterades i Geneve 1963. Just denna bild är en 280 SL som är den sista versionen som tillverkades vilket syns på nackstöden (Foto: Mercedes media)

Ikonerna framstod som gammalmodiga

Ställdes Pagodan bredvid de tidigare SL-bilarna så såg man tydligt vilka stora steg designteamet hade tagit. De legendariska tidigare modellerna såg plötsligt väldigt gammalmodiga ut.

Den nya Pagodan var en modern, snabb och högklassig touringvagn för två, med gott om plats för bagage och stor bekvämlighet.

Mercedes 230 SL i Alperna
Som bekväm touringvagn så kunde man med 230 SL självklart även ta en tur till Alperna. Vi misstänker att större delen av resan gick med suffletten uppe. (Foto: Mercedes media)

Trots det positiva mottagandet så fick den först en del kritik för att inte vara lika sportig och värdig som efterträdare till 300 SL modellen. Dessutom fanns tillval som servostyrning och automatlåda vilket de sportiga tyska förarna rynkade på näsan åt.

Med tiden försvann kritiken då 230 SL visade sig vara duglig även på racerbanorna. Redan första året vann bilen det tuffa rallyt mellan Liége-Sofia-Liége vilket tystade de flesta.

Pagoda vinner rally
Det gör ont i själen att se en vacker Pagoda köras så här hårt. Men modellen är gediget byggd och klarar tuffa tag. Här rattas W113 Pagoda med nummer 39 av Eugen Böhringer and Klaus Kaiser som slutligen tar hem segern (Foto: Mercedes media)

Succesiva förbättringar men designen bestod

Succesivt så fick modellen större motorer och med det förändrad modellbeteckning till 250 SL och 280 SL.

Inredningen utvecklades succesivt på Pagoda
Inredningen utvecklades succesivt och varje köpare kunde anpassa färg och material vid beställningen. Här en 280 SL vilket syns på den något vinklade växelspaken (Foto: Mercedes media)

Även hjulupphängning och inredningen uppdaterades över tid. Däremot så behölls den exteriöra designen intakt under hela produktionstiden.

Interiör 320 SL
Att slå sig ner bakom den här ratten är få förunnat. Lika mycket tid som las på Pagodans vackra ytter lade man på inredningen som skulle upplevas lyxig och bekväm. (Foto: Mercedes media)

Bäst passade modellen längs Rivierans stränder, i soliga Kalifornien eller snyggt parkerad  vid Strandvägen. Modellen blev och är fortfarande favorit bland många kändisar.

Kända ägare till en Pagoda är bland andra John Lennon, Tina Turner, Audrey Hepburn, John Travolta och Jennifer Aniston. Alla har dom bidragit till att höja glansen och öka mystiken kring modellen som av många kännare beskrivs som Mercedes snyggaste någonsin.

En lycklig Pagoda ägare
En lycklig Pagoda-ägare i USA som fotas i samband med Pagodas 50-årsjubileum. Den amerikanska modellerna hade större kofångare, andra strålkastare och tvingas ha de mindre snygga sidoblinkers på flyglarna. I övrigt en mycket snygg färgkombination. Ljusbeige med mörkbrun cabriolet. (Foto: Mercedes media)

48 912 tillverkade i 23 olika färger

Köparna kunde välja mellan 23 färger (!) vilket i dagens massproduktion ter sig mycket oekonomiskt, men något man kunde erbjuda då det bara tillverkades ca 20 bilar per dag.

En röd Pagoda fotograferas inför 50-årsjubileumet
En Pagoda är van fotomodell och används frekvent i syfte att illustrera lyx och medveten klassisk stil. Här fotas en till amerikansk modell inför 50-års firandet (Foto: Mercedes media)

Den 23 februari 1971 så rullar sista W113 Pagoda av bandet, efter 48 912 tillverkade exemplar. Av dessa exporterades 19 440 till USA.

Den svenska generalagenten Philipson Automobil sålde totalt 261 stycken nya Pagoda. Idag räknar man med att det finns ungefär 800 W113-modeller i Sverige.

I Sverige såldes totalt 261 exemplar

Med ett försäljningspris på ca 40 000 kr så var det en bil som bara de mest välbeställda i Sverige som hade råd med.

Priset kan jämföras med en Volvo Amazon som då kostade ungefär 15 000 kr och konkurrenten Jaguar E-type som kostade nästan 30 000 kronor.

På 90-talet kunde man köpa en bra Pagoda för mellan 150 000 – 200 000 kronor. I takt med det ökade intresset för klassiska bilar, speciellt tidlösa klassiker, så har priset ökat ordentligt.

Vill man idag ha en välskött W113 Pagoda så ligger priserna på mellan 700 000 – 900 000 kronor vilket visar hur eftertraktad modellen är.

Här är några exempel få fina bilar till salu just nu:

ANNONS
ANNONS

Ljusblå 280 SL Pagoda med Automat

Vit 280 SL  Pagoda med samma ägare sedan 1978

Elfenbensvit 230 SL Pagoda med brun cabriolet

Sammanfattning

Som vi beskrivit så är det få bilmodeller som berör så mycket som Pagodan och 60 år efter att 230 SL ritades så är det svårt att förstå att designen är så gammal.

De små designelementen som exempelvis kurvan på bakflygeln som blir en minimalistisk fena. Rundningen av motorhuven, dörrhandtaget som har placerats exakt efter det ”gyllene snittet” och givetvis formen på hardtop som gav modellen smeknamnet är bara några av de element som skapat denna tidlösa klassiker.

Det är svårt att inte fastna i de vackra detaljerna på Pagoda-modellen. (Foto:Mercedes media)

Modellen är ett bra exempel på det stora skiftet mellan den rundare 50-talsdesignen och till den mer kantigt 60-talsfunktionalism.

Det är många som personligen tillskrivs äran för den fina designen. Men som framgår av ovan beskrivning så var utvecklingen ett riktigt teamwork som leddes av Karl Wilfert.

Med bravur klarade teamet den nästan omöjliga uppgiften att dels överbrygga generationsskiftet i design och till och med överträffa de två legendariska modeller som skulle ersättas.

Pagodan symboliserar både skönhet och tidlös design på ett sätt som få andra bilmodeller gör.

Och man blir fortfarande stum av beundran när man möter en Pagoda, som av många beskrivs som Mercedes snyggaste bilmodell någonsin.

Fakta Mercedes W113 Pagoda

Nypris: 1963: ca 40 000 kr
Värde i dag: 600 000–800 000 kr.
Motor: Sexcylindrig radmotor med dubbla överliggande kamaxlar, 2 ventiler per cylinder. Bränsleinsprutning. Vattenkylning. Volym 2 306 cm3. Max effekt 150 hk DIN vid 5 600 v/min. Max vridmoment 200 Nm vid 4 200 v/min.
Kraftöverföring: Längsmonterad motor fram, bakhjulsdrift. Manuell eller fyrstegs automatlåda.
Mått: L 428/B 176/H 132 cm.
Fjädring/hjulställ: Skruvfjädring fram och bak. Dubbla triangellänkar fram, individuell (pendelaxel) upphängning bak. Teleskopstötdämpare fram och bak. Krängningshämmare fram.
Bromsar: Skivor fram, trummor bak, servo.
Fartresurser: Toppfart 200 km/tim. Acc. 0–100 km/tim 11,1 s.
Förbrukning: 1,2 l/mil.


Relaterade artklar:

Historien bakom den berömda siluetten Dagens PS

Världens vackraste bil enligt Enzo Ferrari. Dagens PS

De Tomaso Pantera – en investering bättre än börsen. Dagens PS