Rondeller – eller cirkulationsplatser som de egentligen heter – är ett förträffligt sätt att få upp trafikflödet i måttligt trafikerade korsningar med få fotgängare, så som utanför stadskärnorna. Åtminstone såvida de används på ett vettigt sätt, vilket tydligen inte är någon självklarhet.

ANNONS

Vad är det som gäller i rondeller?

En cirkulationsplats är egentligen något så enkelt som en korsning som gjorts om till en enkelriktad väg, som går i en motsols cirkel runt rondellen (som egentligen bara är ytan i mitten, men som hädanefter kommer att ha ordets betydelse i folkmun).

Det betyder att alla kör åt samma håll, vilket minskar antalet risker varje enskild förare måste vara medveten om. När man kommer till rondellen kollar man till vänster, och finns ingen annan där, ja då är det fritt fram att köra.

Kring hur man ska använda sig av blinkers i cirkulationsplatser går meningarna isär. Det finns ingen regel som säger att man ska blinka på väg in i cirkulationsplatsen, bara ut. Det beror på att det bara finns en möjlig väg att ta.

Sedan finns det förstås såna som menar att tydligheten ökar om man använder blinkers även på väg in i rondellen. Särskilt i små cirkulationsplatser, som liknar vanliga fyrvägskorsningar sett till interaktionen mellan trafikanterna, kan det vara en god idé att blinka på väg in i, såväl som på väg ut ur, rondellen.

Nedan följer de fyra typer av rondellåkare som jag har identifierat ute på vägarna. Vilken av dem är du?

ANNONS
ANNONS

Antiblinkaren

Precis som det låter är antiblinkaren helt ointresserad av att informera medtrafikanterna om sina intentioner. Vart den ska angår väl ingen annan? 

Även när det står en bil och väntar på att få komma in i cirkulationsplatsen låter antiblinkaren bli att visa när de ska ut, så att den väntande bilen måste avvakta tills antiblinkaren faktiskt har tagit avfarten och inte längre utgör ett hot.

Inåtblinkaren

Den här rackaren är den märkligaste sortens rondellanvändare. Den blinkar inåt i rondellen tills den ska ut, då den helt enkelt slutar blinka över huvud taget. Som om körriktningsvisarna vore elektromagneter, verkar inåtblinkaren tro att bilen kommer att halka ur cirkulationsplatsen om den inte håller sig fast vid ytan i mitten med hjälp av sin blinkers.

För någon som följer inåtblinkaren in i rondellen kan det hända att blinkandet bidrar med någon form av tydlighet, men den vinsten äts genast upp på vägen ut där väntande trafikanter blir förvirrade.

Utåtblinkaren

Den här föraren använder sin blinkers i cirkulationsplatsen på det sätt som Transportstyrelsen förespråkar. Den kör in utan att blinka alls, eftersom det inte finns någon annanstans att ta vägen, och kör ut genom att blinka höger inför den tilltänkta avfarten.

Det blir tydligt för trafikanter som väntar på att få komma in i cirkulationsplatsen när en bil är på väg ut, och därför enklare att avgöra när kusten är klar.

ANNONS
ANNONS

Allblinkaren

Det här är den sista typen av rondellåkare. Den tar tydligheten på största allvar, genom att blinka mot den avfart den har för avsikt att ta redan på väg in i cirkulationsplatsen, medan den fortfarande ser till att blinka höger när den ska ut.

Det här hjälper mest bakomvarande förare som också närmar sig cirkulationsplatsen, i och med att det förberedande blinkersanvändandet tydliggör vilket körfält i rondellen som ska begagnas. Tack vare detta kan den bakomvarande föraren lättare planera sin egen väg genom cirkulationsplatsen.

Vilken sorts förare är du i en rondell?

Om du känner igen dig i någon av de två sistnämnda typerna av rondellåkare kan du glädja dig åt att du gör livet lättare för alla andra i trafiken. 

Om du i stället vet med dig att du gör på något av de två först beskrivna sätten, kan det vara en god idé att söka dig tillbaka till trafikskolan. Här kan du hitta den som ligger närmast dig! Annars vinner vi inget på att bygga om korsningar till cirkulationsplatser.