Svenska körkortselever måste genomföra obligatorisk halkkörning för att få köra bil. Men tusentals förare kan köra på svenska vintervägar utan att ha genomgått samma utbildning.
De duckar halkkörningen: "Motverkar den fria rörligheten"
Andelen personer som har svenskt körkort har aldrig varit högre, skriver 2030-Sekretariatet på sin hemsida. I våras berättade de att 82,3 procent av befolkningen får köra bil, vilket är en ökning från tidigare års 81,2 procent.
Börskollen skrev nyligen om att Sverige har högst trafiksäkerhet i EU, men att de svenska kraven på körkortselever ändå inte är bland de striktaste. Slutsatsen man då drog, i jämförelse med andra länder som har mycket högre teorikrav än Sverige, är att de praktiska momenten är väldigt viktiga.
Utöver den sedvanliga övningskörningen är riskutbildningarna, främst risktvåan – eller halkkörningen – mest framstående. Under det obligatoriska momentet får eleven känna på väghållning och bromsverkan när vägarna är extra hala. Tanken är att ge de blivande förarna perspektiv på hur olika risker kan påverka körningen.
Så kringgås riskutbildningen
I rapportering från SVT framgår det dock att långt ifrån alla som kör på de svenska vägarna har tagit sig igenom riskutbildningens halkkörning. Anledningen är att de tagit sitt körkort i något annat land, men ändå får köra på svenska vägar.
Den tagit sitt körkort i ett EES-land, alltså EU-länderna plus Norge, Island och Liechtenstein, kan man köra på svenska vägar utan byråkratiska ingrepp.
Förare som tagit sitt körkort i varmare länder, exempelvis Spanien, har inte nödvändigtvis gått igenom samma riskutbildning som svenska körkortselever gör. Det innebär att de kan köra på svenska vintervägar utan de de nödvändiga kunskaperna om hur halka påverkar bilen.
Också människor som kommer från länder utanför EES-området kan i viss mån köra på sina tidigare körkort i Sverige. Generellt sett gäller ett sådant körkort bara i ett år efter att man folkbokförts i Sverige, skriver SVT. Även där finns risken att man inte har med sig någon vana av halkkörning.
Men, inte heller de som väljer att konvertera sitt utländska körkort till ett svenskt behöver genomföra någon riskutbildning. Hittills i år handlar det om 10 000 personer, enligt SVT.
EU:s körkortsdirektiv
Vi bilägare intervjuar Transportstyrelsens expert Benny Carlstedt-Duke på ämnet, han menar att bakgrunden till det hela är EU:s körkortsdirektiv, som ska göra det lättare att resa mellan länderna i regionen.
”Körkortsdirektivet ger inget stöd för att ställa extra krav som till exempel förnyad riskutbildning eller förarprov vid ett utbyte eftersom det skulle motverka den fria rörligheten”, konstaterar han.
Transportstyrelsen: Risk för trafiksäkerheten
Problemet med utländska körkort har uppmärksammats även politiskt. I ett betänkande från trafikutskottet framgår att Transportstyrelsen hanterar 14 000–15 000 ärenden varje år, där utländska körkort byts mot svenska.
24 procent av de EES-körkort som byttes ut hade ursprungligen utfärdats i ett land utanför EES – drygt 3 500 körkort per år.
Transportstyrelsen har pekat ut fenomenet som en trafiksäkerhetsrisk, eftersom förare på så sätt kan kringgå delar av den svenska körkortsutbildningen.
Frågan har lett till skärpta regler. Sedan den 1 maj 2026 är det svårare att byta ut ett EES-körkort som ursprungligen utfärdats utanför EES. Bland annat måste föraren ha haft körkortet i minst fem år innan personen bosatte sig permanent inom EES.
