Intresset för bilar med någon form av elektrifiering har tagit ordentlig fart på den svenska marknaden. Laddhybrider nämns ofta som det bästa av två världar, men frågan är hur det stämmer överens med verkligheten?

Politiken styr den tekniska utvecklingen

Idag finns det ingen biltillverkare med överlevnadsambitioner som inte satsar enorma medel på att elektrifiera största delen av sin produktion. Politiska beslut kräver nämligen att medelvärdet av koldioxidutsläppen för hela produktionen inte får överstiga 95 g/km och det är varken en lätt eller billig uppgift för många tillverkare.

Jag har redan tidigare tagit upp ämnet i en artikel, där jag belyser det faktum att tillverkarna tvingas in i en produktutveckling som inte är optimal. Oavsett vem jag än frågar så är svaret i princip detsamma; vätgas (fuelcell eller bränslecell) är framtiden men vi måste lägga större delen av våra resurser på det som säljer nu och för att slippa höga böter.

Hyundai Nexo är en vätgasbil. Den representerar den teknik som de flesta tillverkare vill se i framtiden. (Foto: Håkan Nilsson)

Det är alltså politiker utan någon som helst kunskap om teknik och en till synes tydlig ovilja att lyssna på bilindustrin som styr den utveckling mot elektrifiering vi ser nu. Allt måste gå så fort och det är biltillverkarna och konsumenterna som får betala för de högt ställda ambitionerna som tillkommit utan konsekvensanalyser.

Hur ska man definiera det egna behovet

När man talar om elektrifierade bilar så finns det tre kategorier; hybrider, laddhybrider och elbilar. De flesta känner nog till vad elbil betyder, men många har svårt att skilja på hybrid och laddhybrid så låt mig ge er lite hjälp på vägen:

Hybrid

I grunden handlar det om en vanlig bensindriven bil till vilken man adderat ett mindre batteri och en mindre elmotor. Batteriet laddas endast genom bromskraftsåtervinning (regenerering). För att optimera batteriets kapacitet så kickar förbränningsmotorn in i tid och otid vilket tenderar att öka förbrukningen betänkligt från de deklarerade förbrukningsuppgifterna.

Toyota föredrar hybridtekniken men det begränsar räckvidden på el och ökar bränsleförbrukningen. (Foto: Toyota)

Kör man endast med låg och jämn fart utan att accelerera så går det att köra på ren el men med begränsad räckvidd. De tillverkare som erbjuder denna typ av teknik är bl.a. Lexus, Toyota, KIA och Hyundai. Dessa bilar är också ofta utrustade med en steglös växellåda för att man tror att förbrukningen och därmed utsläppen minskar. Detta är faktiskt inte fallet.

För vem då? En hybrid är för de som vill bidra till lägre utsläpp i stadstrafik och sällan kör långa sträckor. Det krävs ofta att man skapar sin egen trafikrytm för att undvika köra bilen på förbränningsmotorn. Detta är en teknik som med största sannolikhet kommer att fasas ut ur marknaden inom en överskådlig framtid.

Laddhybrid (Plug-in)

Man skulle enkelt kunna säga att detta är en hybrid som ovan med skillnaden att den även går att ladda via eluttag eller vid snabbladdare. Men det är inte hela sanningen. Ofta har batteriet större kapacitet och elmotorn är kraftfullare. Dessutom laddas batteriet under körning genom bromskraftsåtervinning.

Förutom att samarbetet mellan elmotorn och förbränningsmotorn ger bilen en lägre snittförbrukning än hybriden, så ökar även bilens prestanda. De flesta laddhybrider erbjuder även körning på ren el i hastigheter över 100 km/h utan att förbränningsmotorn startar så fort man accelererar en aning.

Peugeot 3008 Hybrid4 med 300 hk och fyrhjulsdrift. En utmärkt laddhybrid. (Foto: Håkan Nilsson)

Vissa tillverkare som t.ex. Peugeot och Ford använder elmotorn för att göra bilen fyrhjulsdriven, något som inte en hybrid klarar. I alla fall inte lika effektivt. De som idag väljer en hybrid borde kanske ha tittat på fördelarna med laddhybrider som definierar det bästa av två världar om man söker en elektrifierad bil.

ANNONS
ANNONS

Laddhybrider utgör idag största delen av de elektrifierade bilar som registreras, där bl.a. VW Passat GTE, Mitsubishi Outlander PHEV och Volvo V60 Twin Engine är de dominerande modellerna på den svenska marknaden. Men det kommer nya och effektiva laddhybrider i en stadig ström från BMW, Mercedes, Peugeot, Opel, Skoda, Hyundai, KIA osv.

För vem då? En laddhybrid är för de som vill bidra till lägre utsläpp i stadstrafik och kan ladda bilen hemma eller på sin arbetsplats. Körning långa sträckor ger dessutom en lägre förbrukning än en konventionell bil. Det krävs inte att man skapar sin egen trafikrytm för att undvika köra bilen på förbränningsmotorn. Elmotorn fungerar ofta utan hjälp i farter som de svenska hastighetsbegränsningarna tillåter.

Elbil

En elbil är det yttersta man kan nå i elektrifiering. Ofta dyra och med en begränsad räckvidd som hindrar längre utflykter såvida man inte har en djup plånbok. Många gånger har dessa bilar haft ett distinkt utseende som särskilt dem från ”vanliga” bilar. Det finns ingen bra förklaring varför det varit så, men det är tack och lov på väg att förändras. De flesta nya elbilar ser helt normala ut och vissa har till och med fått beteckningen ”Turbo”.

Men även här går utvecklingen framåt med ny batteriteknik och bättre bromskraftsåtervinning som hjälper till att förlänga räckvidden. Idag erbjuder de flesta tillverkare modeller med 30-45 mils räckvidd utan att det dränerar ekonomin. Undantagen är Tesla S och X-model, Audi eTron, Mercedes EQC och Jaguar iPace som närmar sig miljonen.

Audi eTron är ett exempel på en elbil med god räckvidd men för de välbeställda. (Foto: Håkan Nilsson)

Småbilar som t.ex. Honda e och Mini Cooper SE är mer avsedda för stadskörning med en begränsad räckvidd. Peugeot 208e och Opel Corsa e, som är i princip samma bil, erbjuder 34 mils räckvidd för ett pris som ligger runt 300.000 kr efter miljöbonusen. Då blir det genast intressant men fungerar egentligen bara som andrabil för de som gillar långresor.

För vem då? Har man en god ekonomi och är beredd att lägga närmare en miljon på en bil som bara får 60.000 kr i miljöbonus, då är det inget snack…om man gillar elbilar. De är billigare att köra än bilar med förbränningsmotorer och har ett andrahandsvärde som kommer att öka.

Alternativet är en elbil med kortare räckvidd och därmed lägre pris, men då bör man inte köra längre sträckor eftersom laddnätverket i Sverige inte är optimalt. Det tar för lång tid att ladda såvida man inte har en Tesla och kan ladda på deras Superchargers eller någon av de tillverkare som samarbetar med snabbladdarna Ionity.

Men det finns alternativ

Biogas och biodiesel

Man får inte glömma bort alternativen till elektrifiering. Biogas är ett utmärkt alternativ eftersom räckvidden motsvarar en förbränningsmotor och att man i Sverige har 94% fossilfri Biogas. Dessutom är förbrukningen och milkostnaderna upp till 50% lägre än t.ex. bensinbilar. Idag får gasbilar en miljöbonus på 10.000 kr men det kommer säkert att öka inom det närmaste året. Nackdelen är det tunna utbudet på tankställen i Norrlands inland.

I Sverige har vi 94% biogas. Det är ett effektivt och snabbtankat alternativ till el och en av mina favoriter. (Foto: Håkan Nilsson)

Diesel är fortfarande det alternativ som fungerar bäst på landsbygden och i Norrland där det handlar om långa sträckor mellan tankställen. De flesta dieselbilar är idag kalibrerade för att köras på fossilfri diesel, HVO100, så miljöfaktorn är därmed ett sekundärt problem. Det största problemet är de nya fordonsskatterna som äter upp förtjänsten av genomgående låg bränsleförbrukning. Men diesel är fortfarande kanske det bästa mobilitetsalternativet om man vill ha friheten att köra vart man vil, när man vill.

Mitt personliga val är ändå laddhybrid eller Biogas. Elbilar får vänta några år till tekniken förbättrats och infrastrukturen tillåter snabbladdning.