Sedan 2015 har användningen av LSD, ecstasy och andra hallucinogena droger ökat och forskningen av de kliniska effekterna av psykedelika har tagit fart.
Hur påverkas hjärnan av psykedelika – experter förklarar
Mest läst i kategorin
Över hela världen har psykedelika en lång historia av användning i helande ritualer och religiösa ceremonier, exempelvis peyote och psilocybin som är centrala för vissa andliga metoder hos ursprungsbefolkningar i Nordamerika, det skriver Fortune.
Forskning om psykedelikans terapeutiska effekter startade på 1950-talet och de första resultaten visade lovande resultat för behandlingar av psykiska störningar och alkoholism, dock gjorde den ökande användningen av drogerna för rekreation att drogerna stigmatiserades och motstånd väcktes mot användningen.
Globala marknaden väntas nå 90 miljarder 2029
Michael P. Bogenschutz, psykiater och chef för NYU Langone Center for Psychedelic Medicine berättar att forskningen stannade av, mestadels på grund av motkulturens associationer av psykedelika med utbrett missbruk.
“Med tidens gång… återupptogs forskningen och vi har börjat ta en titt på vad den kliniska potentialen hos dessa läkemedel kan vara”, säger han till Fortune.
Med den globala marknaden som väntas nå 8 miljarder dollar, över 90 miljarder kronor, till år 2029 har intresset för psykedelika exploderat. Det finns många olika psykedelika, men forskningen är inriktad på tre klassiska droger: LSD, Psilocybin och Ayahuasca.
Senaste nytt
LSD, psilocybin och ayahuasca
LSD är en oral labbtillverkad hallucinogen drog som har visat sig ha en terapeutisk fördel för minskning av ångest.
Psilocybin är en naturlig psykedelika, en hallucinogen förening som finns i över 200 arter av svampar och har antidepressiva, ångestdämpande och anti-beroende egenskaper.
Ayahuasca, även kallad yage, är hallucinogen och innehåller en blandning av olika växter som finns i Amazonas och som har starka psykoaktiva effekter som visat sig ha antidepressiv och anti-beroende effekt.
Lovande resultat i studier vid flera universitet
NYU Langone, Johns Hopkins, University of Texas i Austin, Washington University i St. Louis och University of California i San Francisco, är några av de universitet som har etablerat psykedeliska forskningscenter för att genomföra kliniska prövningar av drogernas inverkan på alkoholism, rökavvänjning, depression och posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.
Resultaten har varit så lovande att Albert Garcia-Romeu, biträdande professor i psykiatri och beteendevetenskap vid Johns Hopkins Medicine, tror att godkännande att använda hallucinogenet MDMA, eller ecstasy, för att behandla PTSD kan komma från USA:s livsmedels- och läkemedelsverk, FDA, så snart som 2023.
Drogerna möjliggör för hjärnan att förändras
Psykedelika har hallucinogena effekter och hur drogerna påverkar beror på hur de påverkar hjärnan. Klassiska psykedelika som psilocybin och LSD binder till serotoninreceptorerna, vilket förändrar hur signalsubstansen upplever humör, kognition och perception.
Michael P. Bogenschutz noterar att nätverken i hjärnan blir mer sammankopplade och mindre organiserade, vilket orsakar djupgående förändringar i medvetande och perception, känsla av rum, tid och verklighet. Drogerna verkar också främja neuronernas förmåga att omforma och bilda nya kommunikationsvägar i hjärnan, eller neuroplasticiteten.
Han förklarar att drogerna möjliggör för hjärnan att förändras mer än vad den vanligtvis skulle göra.
Undersöker potentialen att förbättra fler tillstånd
“I samband med terapi kan förbättrad neuroplasticitet leda till ökad kapacitet för inlärning och förändringar i tankemönster, känslomässiga svar och, i slutändan, förändringar i beteende”, säger han till Fortune.
På grund av de effekter drogerna har på hjärnan undersöker forskare nu psykedelikas potential att förbättra tillstånd som opioidberoende, anorexia, borrelia och Alzheimers sjukdom.
Intresserad av ekonomi och Life Science? Så här enkelt får du vår kostnadsfria nyhetstjänst.
Läs mer: Psilocybin kopplar om hjärnan och lindrar depression
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat Life Science, hälsa och hållbarhet.