Svenska forskare slår bakut – efter nya larmet om ultraprocessad mat

Men Sverige är skeptiskt – ”definitionen håller inte”

När nyheten nådde Sverige var responsen mer… nordiskt återhållsam. På Karolinska institutet välkomnar man diskussionen men man tackar nej till det dramatiska tonläget.

Karin Leander, epidemiolog vid KI, säger till Dagens Nyheter att resultaten är intressanta – särskilt eftersom riskerna kvarstår även när man justerar för fett, socker och totala kalorier. Det är en poäng som även lyftes i Dagens PS artikelserie i våras, där forskare varnade för hur ultraprocessad mat påverkar både aptit och sömn.

Men Leander bromsar: ”Definitionen av ultraprocessad mat är för grov.” När allt från fullkornsbröd till fiskpinnar hamnar i samma kategori som energidrycker och snacks blir det svårt att bygga nationella kostråd.

Än mer kritisk är Emily Sonestedt, nutritionsforskare vid Lunds universitet, som påpekar att flera livsmedel som anses nyttiga enligt gällande riktlinjer ändå klassas som ultraprocessade. ”Det riskerar att skapa mer förvirring än klarhet.”

Lancets motargument: ”Vi har tillräckligt för att agera nu”

Det är här det hettar till i forskarvärlden. För medan svenska experter vill skruva ner tempot, vill Lancet-lägret skruva upp det rejält.

Marit Kolby, nutritionsbiolog vid Oslo nya högskola och en av författarna bakom analysen, menar att det är oansvarigt att vänta: ”När kunskapen är så samstämmig är det farligt att dröja i ytterligare tjugo år.” Hon pekar också på andra faktorer än bara energiinnehåll: tillsatser, emulgeringsmedel, färgämnen och kemikalier från förpackningar. ”Reglerna är inte anpassade för en livstid av exponering för många små doser samtidigt.”

Ett resonemang som går i linje med vad Dagens PS rapporterade tidigare i år om hur industrimat ofta innebär en kemisk cocktail vi ännu inte förstår effekterna av.

Ultrarika köper sig extrem integritet – lugnet kostar mer än lyxen

Ultrarika satsar på extrem integritet – exklusiva hem, privata klubbar och diskreta resor gör privatlivet till den nya statusmarkören.

Debatten som delar forskarvärlden

Till syvende och sist handlar oenigheten om två saker:

1. Definitionen – är ultraprocessat ett användbart begrepp eller ett allt-ätande monster?
2. Beviskraven – hur mycket ska vi veta innan vi inför nya råd, skatter eller märkningar?

Lancet-forskarna menar att medelhavskosten rekommenderas trots att den saknar en tydlig officiell definition. Svenska forskare svarar att medelhavskosten inte riskerar att skrämma bort folk från fullkornsbröd och fiskpinnar.

På ena sidan: ”Agera nu. Människor blir sjuka.”
På andra sidan: ”Agera rätt. Annars tappar vi förtroendet.”

Perfect Weekend Guide: Tre snabba som förklarar debatten

• Forskningen visar tydliga samband mellan ultraprocessad mat och ökad risk för en rad sjukdomar – men sambanden är observationsbaserade.
• Svenskarna äter mer ultraprocessat än vi tror. Det visade flera rapporter som Dagens PS skrev om under våren 2025.
• Definitionen är kärnan i konflikten: allt från bröd till energidrycker kan hamna i samma kategori – vilket gör att svenska forskare bromsar medan internationella röster vill införa varningar, skatter och marknadsföringsrestriktioner.

Vill du läsa mer om trender och hälsa? Då rekommenderar vi vår livsstilssatsning Perfect Weekend, där du bland annat kan du läsa om Viggos dagbok: DNA-chock och en maffig vernissage och Äter du hårvitaminer? Då bör du läsa detta.