Patienter uppmanas att undvika mat och dryck annat än vatten i åtta till tolv timmar före provtagningen för att säkerställa att läkarna får exakta och tillförlitliga värden.
Fasta onödigt – ny studie river upp gamla rutiner för blodprov
En färsk vetenskaplig studie visar dock att denna strikta fasta kan vara helt onödig för en stor majoritet av alla standardtester som utförs inom sjukvården.
Studien som publicerats i tidskriften JAMA Internal Medicine sätter ljuset på en rutin som har gällt slentrianmässigt under lång tid. Forskarna bakom projektet har granskat enorma mängder patientdata för att ta reda på om den långvariga fastan faktiskt fyller den funktion som vårdgivare har utgått från.
Resultaten visar att de flesta rutinmässiga blodprover påverkas minimalt av kortvarig fasta eller avsaknad av densamma, skriver den oberoende digitala nyhetsplattformen och populärvetenskapliga webbplatsen Science Alert.
Historiska vanor styr fortfarande vården
De fasta rutiner som präglar dagens sjukvård har historiskt vuxit fram ur behovet av att mäta blodsocker och blodfetter. Kliniker började tidigt rekommendera patienter att avstå från mat för att minimera risken att kosten skulle påverka de medicinska besluten negativt. Problemet är att denna praxis med tiden har generaliserats och applicerats på betydligt bredare testpaneler utan att dess faktiska värde har utvärderats systematiskt för varje enskilt test.
Eftersom rekommendationerna kring fasta dessutom har varierat mellan olika laboratorier har forskargruppen lett av laboratoriemedicinske läkaren Sunghwan Shin vid Asan Medical Center i Seoul velat undersöka saken närmare.
Flera miljoner provresultat har analyserats
Studien baseras på sjukhusdata från vuxna patienter insamlade mellan 2021 och 2023. Totalt analyserades över 9,7 miljoner provresultat från mer än 101000 patienter för att identifiera om fastatidens längd faktiskt gjorde någon mätbar skillnad.
Forskarna delade in patienternas fastatider i tre tydliga kategorier. Dessa var mindre än åtta timmar, åtta till tolv timmar samt mer än tolv timmar.
”Vår omfattande analys tyder på att de flesta rutinmässiga blodprover påverkas minimalt av kortvarig fasta, och fasta utöver 12 timmar var inte förknippad med meningsfulla ytterligare skillnader för något undersökt test”, förklarar studiens författare.
Få undantag bekräftar regeln enligt forskarna
Resultaten visar att fastan visserligen har en viss funktion men bara för ett fåtal specifika ämnen. Av 121 analyserade ämnen var det endast tio som uppvisade skillnader som översteg etablerade prestandaspecifikationer beroende på om patienten hade fastat eller ej.
Bland dessa undantag märks glukos, triglycerider, leverenzymet gamma-glutamyltransferas samt lipas. Patienter som fastade i mindre än åtta timmar uppvisade högre värden på just dessa punkter.
För resten av de undersökta värdena spelade fastan ingen avgörande roll. Det innebär att kravet på att fasta i åtta timmar eller mer i många fall utgör en onödig påfrestning för patienten.
”Dessa fynd stöder platsspecifika snarare än enhetliga fastekrav”, skriver forskarna med en uppmaning om att vården bör gå mot en mer individanpassad och målinriktad förberedelse inför provtagningen.
Patienter får rådet att följa läkarens instruktioner
I en bifogad kommentar konstaterar kliniske biokemisten Liv Tybjærg Nordestgaard vid Köpenhamns universitetssjukhus att forskningen ger ett starkt stöd åt den ackumulerade bevisföringen om att fasta vid blodprovstagning ofta är överflödig.
Även om resultaten väcker stor uppmärksamhet inom den medicinska världen betyder inte detta att patienter bör sluta följa de instruktioner som lämnas av behandlande läkare.
