Dagens PS

Därför köar 50-plussarna för vaccin mot bältros

Bältros kan ge både kraftig smärta och långvariga besvär. Nu väljer allt fler att vaccinera sig. Foto: Canva/Pressbild

Bältros är ingen sjukdom man gärna lägger till på sin personliga att göra-lista. Den kan göra ordentligt ont, bli långdragen och i värsta fall lämna efter sig nervsmärta långt efter att utslagen försvunnit. Nu verkar allt fler svenskar ha kommit fram till samma sak.

Vaccinationerna ökar kraftigt

Efterfrågan på vaccin mot bältros har ökat rejält. Antalet vaccinationer är 148 procent högre än under motsvarande period 2025.

Ökningen syns dessutom i samtliga åldersgrupper mellan 50 och 99 år, enligt ett pressmeddelande.

Flest vaccinationer görs fortfarande bland personer mellan 60 och 69 år, där ökningen är 154 procent. Bland 50–59-åringar har antalet vaccinationer stigit med 180 procent och bland 70–79-åringar med 120 procent.

Det börjar alltså bli ungefär lika självklart att diskutera bältrosvaccin runt middagsbordet som blodtryck, sömn och hur många steg mobilen påstår att man gått.

Fästingfara: Se till att du har koll lokalt

Semester handlar om avkoppling. Men innan du börjar njuta har du en viktig uppgift. Att skaffa dig koll på hur det ser ut med fästingar just där du är. Ta

Ett virus som aldrig riktigt flyttar ut

Bältros orsakas av samma virus som ger vattkoppor. Har man haft vattkoppor kan viruset ligga kvar vilande i kroppen under många år och senare vakna till liv igen.

När det sker kan resultatet bli bältros.

Risken ökar med stigande ålder och om immunförsvaret försvagas. För vissa går sjukdomen över relativt snabbt. För andra kan smärtan bli betydligt mer långvarig.

Det är också en förklaring till att människor som sett en vän, partner eller förälder drabbas ofta får ett plötsligt och ovanligt starkt intresse för vaccination.

”Fler har kunskapen om sjukdomen, och många har själva, eller genom någon i sin närhet, erfarenhet av hur smärtsam och långdragen bältros kan vara”, säger Charlotta Zacharias, läkare och medicinskt ansvarig på VaccinDirekt.

Vaccinet har blivit bättre

Det första vaccinet mot bältros godkändes redan 2006. År 2018 kom en ny generation vaccin med högre och mer långvarig skyddseffekt.

Det har förändrat förutsättningarna rejält.

VaccinDirekt rekommenderar vaccination från 50 års ålder samt för vissa riskgrupper redan från 18 år.

Charlotta Zacharias menar att egna erfarenheter av bältros i familjen eller vänkretsen får fler att vaccinera sig. Foto: Pressbild

Demensforskning väcker intresse

Det finns dessutom en annan anledning till att bältrosvaccinet fått ovanligt mycket uppmärksamhet.

Under året har forskning om ett möjligt samband mellan vaccination mot bältros och lägre risk för demens fått stort genomslag.

Det betyder inte att man i dag kan säga att vaccinet förebygger demens. Där är forskningen ännu inte framme.

”Om sambandet bekräftas i fortsatt forskning är det mycket lovande”, säger Charlotta Zacharias.

Det är en viktig skillnad. Bältrosvaccinet ska än så länge bedömas efter hur väl det skyddar mot bältros, inte som någon mirakelkur mot allt som följer med stigande ålder.

Även 90-plussarna vaccinerar sig

Den största procentuella ökningen finns faktiskt bland personer mellan 90 och 99 år. Där har vaccinationerna ökat med 189 procent.

Bland 80–89-åringar är uppgången 123 procent.

Det är lätt att förstå varför intresset växer. Bältros är en sjukdom där många först förstår hur besvärlig den kan vara när någon i närheten redan har drabbats.

Och då känns en spruta plötsligt som den enklare delen av affären.

Vaccin kan skydda mot demens – starkare effekt än väntat

Forskare beskriver resultaten som oväntat tydliga och pekar på en möjlig ny väg i kampen mot en av vår tids mest kostsamma sjukdomar. Ett vaccin som i dag

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan det tidiga 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Mest lästa i kategorin