Svenska bolag med verksamhet och affärer i Kina befinner sig i en ohållbar situation. Den geopolitiska situationen har blivit mer trasig och handelshindren har ökat.
Svenska företag bakbundna när lagarna i EU och Kina krockar
Detta leder till regelverk som står i direkt motstrid med varandra. Multinationella bolag tvingas därför till ett mycket svårt val. Man måste i stället välja vilken jurisdiktion man är beredd att bryta mot eftersom det är omöjligt att uppfylla alla krav samtidigt.
Kinas nya dekret ställer allt på sin spets
I våras skärpte Kina sitt juridiska försvar mot västvärlden genom att införa nya förordningar. Kinas statsråd införde dekret 834 och dekret 835 under mars och april 2026. Dekret 834 fungerar som ett ramverk för att identifiera och hantera risker i landets industri och leveranskedjor. Dekret 835 är en mekanism för att bemöta utländska lagars extraterritoriella tillämpning i Kina.
Båda förordningarna trädde i kraft omedelbart utan någon övergångsperiod eller tydliga tillämpningsriktlinjer. Enkelt uttryckt kriminaliserar dessa dekret samarbete med utländska lagar som Peking ogillar, skriver Dagens Industri som berättar om de problem som svenska företag möter i Kina.
Samtidigt ställer USA och EU krav genom regelverk som UFLPA och CSDDD. Dessa kräver att företag noggrant granskar och i vissa fall lämnar kinesiska leverantörer. Konsekvenserna märks redan internationellt. Sex amerikanska organisationer som arbetar med riskgranskning och due diligence inom leveranskedjor har redan sanktionerats av Peking på grund av de nya dekreten. Bland de drabbade finns organisationer som Responsible Business Alliance, Altana Technologies och Verité.
Omöjlig ekvation för näringslivet
Situationen skapar stora problem för företag som vill göra rätt för sig i alla led. Det handlar om en grundläggande krock mellan krav på insamling av information och totalt förbud mot densamma. Den internationella juristfirman Eversheds Sutherland konstaterar att företag som är verksamma i både EU och Kina möter en kraftigt ökande risk för att juridiska och regulatoriska skyldigheter krockar.
”Att leva upp till EU:s alla regler är omöjligt, det är förlamande”, säger en tysk affärsman verksam inom solcellsindustrin i Kina sedan många år och som citeras i artikeln.
Det historiska exemplet med H&M visar hur snabbt det kan slå fel. År 2021 råkade klädjätten ut för ett kraftigt oväder i Kina efter att ha stoppat inköp av bomull från Xinjiang på grund av uppgifter om tvångsarbete och motstridiga regler från väst och Kina.
Sprider sig som ringar på vattnet
I dag har riskerna spritt sig till fler branscher. Särskilt utsatta är inköp av känsliga varor som sällsynta jordartsmetaller eller batterier. Där uppstår ofta administrativa problem där produkterna blir stående i tullen eller fastnar på andra ställen i kedjorna.
Verksamheten präglas nu av stor osäkerhet. Flera personer som är verksamma i Kina vittnar om att due diligence och oberoende informationsinsamling har förvandlats till en ren juridisk riskzon. Samtidigt riktas kritik även mot den europeiska sidan.
Misstänksamheten mellan Kina och främst USA har dessutom eskalerat med rapporter om ökat spioneri kring militär kapacitet och viktigaste företag.
Vägen framåt i en hårdare värld
Sveriges diplomatiska relation med Peking har visserligen stärkts avsevärt under de senaste åren. Det finns en god relation med Kinas handelsdepartement där det går att lyfta enskilda fall och söka lösningar.
”Vi får många frågor. Det finns en oro. Vi har inte några konkreta exempel ännu där svenska företag har hamnat i problem, men det är lätt att hamna i en situation där man inte fullt lever upp till alla regelverk”, säger Per Portén, Kinachef för Business Sweden i Peking, till Di.
