Tre av fyra storbolag ser säkerhet som sitt största AI-hinder. Ändå använder personalen olovliga AI-verktyg i sex av tio av dem, visar vår läsarundersökning bland drygt 400 beslutsfattare.
Sex av tio storbolag har skugg-AI – trots att säkerheten oroar mest
Frågorna ställdes i Veckans fråga till ägare, vd:ar och chefer i svenskt näringsliv.
Skugg-AI är AI-verktyg som medarbetarna använder utan att bolaget har godkänt dem. Fenomenet finns i bolag av alla storlekar.
19 procent svarar rakt ut att det förekommer och att ledningen vet om det. 17 procent misstänker det men saknar kontroll. 21 procent vet inte.
Bara 32 procent har tydliga regler som följs. Det gäller 33 procent av mikrobolagen, 32 procent av mellanbolagen och 32 procent av storbolagen.
Risken växer med antalet anställda. Regelverket gör det inte.
Mest rädda, minst skyddade
Bland bolagen med fler än 250 anställda anger 76 procent säkerhet och sekretess som hinder, den högsta siffran i hela undersökningen. I samma bolag förekommer skugg-AI i 60 procent av fallen.
Oron finns. Den har bara inte blivit regler.
Notan kan bli hög. AI-förordningen ger böter på upp till 35 miljoner euro, nästan 385 miljoner kronor, eller 7 procent av den globala omsättningen vid förbjuden användning.
”Extremt stora skillnader på individnivå vad gäller kompetens och nyttjande”, skriver en respondent i ett storbolagssegmentet.
Undersökningen visar tydligt att företagen ser kunskapen hos medarbetarna i organisationen som den största flaskhalsen för att utvecklas med AI. Inte system, teknik eller verktyg.
Beroende på vem som svarar på bolaget
Hur mycket skugg-AI bolaget har beror på vem som svarar.
32 procent av vd:ar och ägare säger att skugg-AI förekommer eller kan förekomma. Bland chefer, ledningsgrupper och specialister är andelen 52 procent. Ägarna ser i snitt 1,6 hinder för bolagets AI-satsning, cheferna 2,7. Var sjunde ägare säger att ingen äger AI-frågan internt. Bland cheferna är det drygt var fjärde.
Svaren visar hur våra läsare ser på deras utveckling när de beskriver sin situation. För att få perspektiv på läsarnas svar så frågade vi AI-experterna Jacob Hagstedt och Mirko Gontek på konsultbolaget Netlight om de ser samma utmaningar när de träffar sina kunder.
De känner igen glappet. Enligt dem berättar cheferna högre upp gärna om framgångshistorierna. Längre ner, där verktygen ska användas, är bilden mer balanserad när det gäller vad som faktiskt går att göra.
Det är också där skugg-AI uppstår, när medarbetaren inte får de verktyg som ledningen tror att den redan har.
Försprånget byggdes för flera år sedan
Netlight ser ingen avgörande skillnad mellan små och stora bolag. Det som skiljer är den digitala mognaden.
”De tidiga bolagen kom igång för ungefär tre-fyra år sedan. De som då byggde lösningar för att samla och lagra data om bolaget, kunderna och sina egna åtgärder har dragit ifrån. Hos dem går AI-införandet snabbare, och varje verktyg ger mer värde för både bolaget och kunderna” beskriver Jacob Hagstedt.
Licenserna döljer problemet
”Förklaringen ligger i hur många bolag köper AI. En färdig AI-assistent fungerar utan bolagets egen data. Den kan köpas in efter ett avdelningsmöte, delas ut och räknas i antal användare. Bristen på data märks först när någon försöker bygga något eget”, säger Mirko Gontek.
Sverige ligger trea i EU på att använda AI. Ändå får bara tre procent av bolagen minst fem gånger pengarna tillbaka. Nordiska bolag lägger 40 till 50 procent av AI-budgeten på färdiga produktivitetsverktyg, enligt BCG. Globala konkurrenter lägger 8 till 11 procent visar samma rapport.
Några har gett upp: ”Det går för fort”
I fritextsvaren syns en uppgivenhet som inte hamnar i en årsredovisning. Flera uttrycker att det går så fort att det är svårt att hänga med i utvecklingen. Något som gör att några respondenter ”väntar in” att agera tills AI kommit i någon form av platåfas.
”Våra medarbetear använder våra egna och andra system om de vill”, skriver en företagsledare. ”Vi har inte förbjudit några verktyg”, skriver en annan.
En del bolag är längre fram. De tar fram användningen i ljuset i stället för att låta den ske i skuggan. ”Vi uppmuntrar utforskande av AI-verktyg, och har veckovisa redovisningar om vad vi har använt AI till, på våra workshops för kompetensutveckling”, skriver en av dem.
Två tredjedelar av de tillfrågade har inte kommit dit.
Om Netlights bild stämmer växer avståndet till de tidiga bolagen för varje år. Licenser går att köpa, men tre års data och en utbildad organisation är svårt för många bolag att ”köpa ikapp”.
”Vi ser en stor polarisering mellan AI-mogna bolag och de som ej ännu fått igång det i sina organisationer” avslutar Mirko Gontek.
Undersökningen är fortfarande öppen
Känner du igen bilden, eller ser det annorlunda ut i ditt bolag? Du kan beskriva er egen situation i Veckans fråga. Det är åtta frågor, tar under fyra minuter och är helt anonymt.
