Ditt namn, din mejladress och allt du gör på jobbdatorn kan i värsta fall redan säljas vidare till Google och Meta. Ny forskning visar att övervakningsprogrammen på din arbetsplats gör mycket mer än att kolla om du jobbar.
Så övervakas du – och så utnyttjas din data på jobbet
Du kanske har märkt att chefen verkar veta exakt när du loggar in på morgonen. Eller att det plötsligt kommer frågor om ett ärende du bara diskuterat i en Slack-tråd med en kollega.
Det behöver inte vara paranoia. 63 procent av svenska chefer använder i dag någon form av övervakningsprogram för att hålla koll på sina anställda, enligt forskningsprojektet WATCH vid Linköpings universitet. Men bara 40 procent av de anställda vet om det.
Det vanligaste är att chefen helt enkelt kollar om du är markerad som tillgänglig i Teams. Men var fjärde chef använder program som analyserar hur du uttrycker dig i chattar, vilka ord du väljer och hur ofta du skriver.
I USA kallas den här typen av verktyg för ”bossware”. Under pandemin exploderade marknaden och sedan dess har programmen byggts ut med AI-funktioner, ljud- och bildupptagning.
Din data hamnar hos annonsbolagen
Men övervakningen stannar inte hos din arbetsgivare. Det visar ny forskning från Northeastern University.
Forskarna testade nio av de mest populära bossware-plattformarna, däribland Hubstaff, Time Doctor 2 och Monitask.
Resultatet var slående, samtliga nio program delade anställdas namn, mejladresser och arbetsgivarinformation med externa aktörer.
Aktivitetsdata skickades till över 145 domäner, bland dem Google, Meta, LinkedIn och Yandex.
En tredjedel av verktygen spårade dessutom din exakta position i realtid, även när appen kördes i bakgrunden på din telefon.
Det innebär att programmet din arbetsgivare köpt in för att mäta produktivitet samtidigt kan mata reklamjättar med information om var du befinner dig, vad du gör och hur du arbetar.
Även arbetsgivarna själva verkar sällan veta att datan vidarebefordras.
Från Teams-status till toalettövervakning
Skalan på övervakningen varierar kraftigt. Volvo Cars har valt att registrera var anställdas datorer befinner sig och säger att det ”ökat närvaron”.
Men på Icas e-handelslager i Brunna ser verkligheten annorlunda ut. Där styr AI-system arbetet i detalj och anställda beskriver att de övervakas ända in på toaletten.
”Vi får inte prata med varandra. Jag tror att det är värre här än på fängelser”, säger lagerarbetaren Maya till tidningen Arbetet.
Enligt branschsammanställningar använder 78 procent av arbetsgivare globalt nu digital övervakning.
Effekten på arbetsplatserna är att många känner sig övervakade och 42 procent uppger att de planerar att byta jobb inom ett år, jämfört med 23 procent bland dem som inte övervakas.
Lagstiftningen som ska sätta stopp
I dag regleras arbetsplatsövervakning av en kombination av arbetsrätt och GDPR. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten måste din arbetsgivare ha giltiga skäl, informera dig i förväg och alltid välja den minst integritetskränkande metoden.
Ljud- och bildupptagning utan din vetskap räknas som olovlig avlyssning.
”Det finns tyvärr ingen sammanhållen integritetslagstiftning och de lagar som finns är lite yxiga”, säger Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, till Ny Teknik.
Men nu skärps reglerna på flera fronter. EU:s AI-förordning förbjuder redan sedan februari 2025 känsloigenkänning på arbetsplatser.
Kan få upp till 400 miljoner kronor i böter
Den 2 augusti i år träder nästa steg i kraft vilket innebär att alla AI-baserade övervakningssystem som klassas som högrisk måste uppfylla nya krav på riskhantering, transparens och mänsklig tillsyn.
Företag som bryter mot förordningens förbud riskerar böter på upp till 35 miljoner euro eller 7 procent av den globala omsättningen, beroende på vilket som är högst.
Som integritetsskyddsforskaren Naomi Brockwell konstaterar sprider sig AI-tekniken så snabbt att ”folk inte förstår hur invasiv den verkligen är”.
Så tar du reda på om du övervakas
Om du misstänker att din arbetsgivare samlar in mer data om dig än du vet om har du flera verktyg till ditt förfogande.
Du har rätt att begära ett registerutdrag enligt GDPR. Då måste arbetsgivaren redovisa exakt vilka personuppgifter som samlas in om dig och varför.
Arbetsgivaren är dessutom skyldig att informera dig om all form av övervakning, och det räcker inte med en undanskymd formulering på intranätet.
Är du fackmedlem kan du kontakta Unionen eller ditt fackförbund för rådgivning. Misstänker du att arbetsgivaren bryter mot dataskyddsreglerna kan du anmäla direkt till Integritetsskyddsmyndigheten.
Fråga dig själv vilka appar din arbetsgivare bett dig installera på jobbtelefonen. Just nu kan det vara en av dem som skickar din data vidare till 145 annonsbolag utan att varken du eller din chef vet om det.
