Professor: 50 miljarder kastas i sjön – varje år

“Förutom att skattepengar slösas bort så kostar det företagen tid och pengar att söka och administrera bidragen”, säger handelsprofessorn Christian Sandström till Tidningen Näringsliv och slår fast att stöden som ska gå till bland annat hållbarhet, entreprenörskap, innovation och arbetsmarknad är ineffektiva.

Han är författaren bakom rapporten: Den industripolitiska återvändsgränden 2.0 – det statliga riskkapitalet ett växande svart hål.

Företagsstöden som han i rapporten pekar ut som totalt meningslösa kommer från EU och en rad statliga myndigheter och organisationer.

Fest miljarder slösas bort på värdelösa gröna bidrag

Mest värdelösa är de riktade gröna bidragen till företagen.

Det är också dessa stöd som har störst tillväxt och därmed kostar mest för staten, alltså de svenska skattebetalarna.

De öronmärkta bidragen gör i vissa fall mer skada än nytta, enligt Christian Sandström.

Han nämner i sammanhanget “etanolbubblan” och “biogasbubblan” som han menar blivit fiaskon såväl tekniskt som ekonomiskt.

Men det är, säger han till TN, inte riskfritt att kritisera det här miljardslöseriet.

Farligt att kritisera det meningslösa bidragsgivandet

Den som gör det kan stämplas som “glädjedödare” och “klimatförnekare” – trots att det ofta blir uppenbart, enligt Christian Sandström, att det saknas potential för teknikerna som får pengar.

Svensk industripolitik i allmänhet och EU i synnerhet är administratörerna bakom det han beskriver som en “toxisk jordmån” för “gratispengar” – utan mening eller mål.

I stället för bidrag inom ramen för EU:s “green deals” borde skatten sänkas och vissa avdrag göras, till exempel till forskning, anser han.

Läs även: Regeringen sågas för att stoppa klimatbonus