Från juli 2027 får handlare ta emot högst 110 000 kronor kontant, och regeringens promemoria föreslår ingen lägre gräns trots att den själv kallar taket högt. Riksbanken avstyrker förslaget och vill sätta taket vid 10 000 kronor, medan Svensk Handel vill stanna vid EU:s nivå.
Kontanttak på 110 000 kronor 2027 – Riksbanken vill ha 10 000
I dag går remisstiden ut för Finansdepartementets promemoria om EU:s penningtvättspaket, som anpassar svensk lag till de EU-regler som börjar gälla den 10 juli 2027.
En av dem förbjuder kontantbetalningar över 10 000 euro till handlare i hela EU, men varje land får välja en lägre gräns.
Med ECB:s kurs i går motsvarar 10 000 euro 109 995 kronor. Promemorian bedömer själv att gränsen är hög ”sett mot bakgrund av hur den svenska betalningsmarknaden ser ut” men föreslår ändå att Sverige stannar vid EU:s gräns.
Ett skäl är att förbudet är nytt, vilket enligt promemorian motiverar ”viss återhållsamhet”. Ett annat är de så kallade kontanthandlarna, till exempel skrothandlare, som tar emot minst 55 000 kronor kontant och därför måste granska sina kunder enligt penningtvättslagen.
Med ett tak under 55 000 kronor får ingen handlare ta emot så stora belopp, och då försvinner gruppen ur regelverket. Promemorian vill att de ska fortsätta agera ”grindvakter” mot penningtvätt. Den tvivlar också på att en lägre gräns ”skulle ge någon ytterligare effekt” när nästan alla svenskar redan betalar digitalt.
Riksbanken pekar på Danmark
I remissvaret, undertecknat av riksbankschefen Erik Thedéen, vänder Riksbanken på argumentet om digitaliseringen och skriver att just den gör att en lägre gräns ”sannolikt skulle innebära små praktiska konsekvenser för konsumenter och näringsidkare”. Kortköp över 10 000 kronor utgör enligt bankens statistik ”väl under 1 procent av alla köp i handeln”.
Banken hänvisar till att flera EU-länder redan har lägre tak, ”ofta i länder med betydligt större kontantanvändning än Sverige”. Danmark förbjuder kontantbetalningar från 15 000 danska kronor, motsvarande 22 077 kronor enligt gårdagens kurs, trots att 8 procent av danskarna betalade kontant vid senaste butiksköpet mot 5 procent av svenskarna enligt Riksbankens betalningsrapport. Med promemorians gräns får Sverige ett tak som är fem gånger så högt som Danmarks.
Kravet på ett lägre tak kommer från en bank som försvarar kontanterna. ”Kontanter är viktiga i händelse av kris eller krig. Men man får inte glömma bort att det även i normala tider är ett viktigt betalningsmedel för människor som saknar betalkonto eller av andra skäl inte kan använda digitala betaltjänster”, sa förste vice riksbankschef Aino Bunge när hon talade i riksdagen i mars.
Sedan den 1 juli måste livsmedelsbutiker och apotek i regel ta emot kontanter upp till 0,1 prisbasbelopp, 5 920 kronor i år, något Riksbanken länge har drivit på. Enligt remissvaret ligger ett tak på 10 000 kronor ”väl i linje” med den lagen, och banken bedömer att nivån är ”tillräckligt hög” för att butikerna ska fortsätta ta emot kontanter.
Stöd från handeln för 110 000 kronor
”Svensk Handel välkomnar att Sverige inte föreslås införa en lägre gräns för det unionsrättsliga kontantförbudet”, skriver organisationens säkerhetschef Nina Jelver i remissvaret och kallar ett förbud mot mycket stora kontantbetalningar ”ett förhållandevis enkelt och tydligt verktyg för företagen att förhålla sig till”.
Hon är däremot tveksam till att kategorin kontanthandlare finns kvar, trots att den är ett av promemorians skäl för den höga gränsen. Med den kvar måste butikerna förhålla sig till ”två olika gränser och två olika typer av krav”.
Finansdepartementet går nu igenom remissvaren inför ett lagförslag till riksdagen, och enligt promemorian ska kontantförbudet börja gälla den 10 juli 2027.
