Inköpschefsindex för svensk industri steg till 60,5 i oktober, den högsta nivån sedan januari 2022. Insatspriserna stiger nu snabbast på över fyra år, och enligt Swedbank kan kostnaderna nå konsumenterna.
Industrikonjunkturen tar fart – men inköpspriserna ökar i rekordtakt
Silf och Swedbank sammanställer inköpschefsindex för industrin utifrån enkätsvar från omkring 200 inköpschefer, och oktobersiffran publicerades på måndagsmorgonen. Indexet steg från reviderade 58,5 i september och har legat över det historiska snittet på 54,4 i sexton månader i följd.
”Den svenska industrikonjunkturen tog ytterligare fart i oktober till nivåer vi inte har sett på fyra år samtidigt som industriföretagens produktionsplaner andas optimism”, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.
Produktionsindexet steg till 66,1, den högsta nivån sedan maj 2021, och enligt Swedbank tyder kombinationen av högre produktion, längre leveranstider och stigande insatspriser på en tilltagande kapacitets- och kostnadspress i industrin.
Koppar och stål dyrare tretton månader i rad
Indexet för leverantörernas rå- och insatsvarupriser steg från 78,3 i september till 82,6, den högsta nivån sedan våren 2022. För ett år sedan låg samma index på 53,4, enligt Swedbanks tabeller. Inköpscheferna har rapporterat stigande priser på koppar, aluminium och stål i tretton månader i rad, på elektronikkomponenter i tio månader och på energi och diesel i sju.
Det industrin betalar mer för syns redan i det den tar betalt. SCB:s producentprisindex, som mäter vad företagen får betalt för sina varor, steg rensat för energi med 6,2 procent på ett år i september. Med energin inräknad var årstakten 11,2 procent, den högsta sedan januari 2023, och skillnaden förklaras av el och raffinerade petroleumprodukter, som enligt SCB gav de största bidragen.
I butikerna har uppgången hittills gällt el och drivmedel. KPIF-inflationen steg till 1,5 procent i september från 0,7 procent i augusti, och det var stigande el- och drivmedelspriser som lyfte den, enligt SCB. Drivmedlen var 20 procent och elen 17 procent dyrare än för ett år sedan. KPIF exklusive energi steg med 0,5 procent i årstakt, samma som i augusti, enligt SCB:s slutliga siffror.
Företagen planerar att höja priserna
Konjunkturinstitutets barometer för oktober visar att betydligt fler industriföretag än normalt planerar att höja sina försäljningspriser, både i Sverige och på export. I hela näringslivet är andelen företag som planerar prishöjningar ovanligt stor.
”Ett högre kostnadstryck utmanar industriföretagens marginaler och ökar risken för att kostnadsökningarna förs vidare till producent- och konsumentledet. Något som Riksbanken behöver ta höjd för inför nästa penningpolitiska beslut”, säger Jörgen Kennemar.
Styrräntan ligger på 1,75 procent och KPIF, på 1,5 procent, under Riksbankens mål på 2 procent. Danske Banks chefsekonom Susanne Spector sade ändå till TT redan den 7 oktober att Riksbanken borde ha höjt räntan i september, eftersom en starkare krona hade bromsat energipriserna, och hon kallade en höjning i november ”mer eller mindre spikad”. Länsförsäkringar och Nordea räknar med två höjningar med start i november.
Riksbanken publicerar räntebeskedet på onsdag klockan 09.30, och den nya styrräntan gäller från den 11 november.
