Trots massiva investeringar på digitalisering i den offentliga sektorn uteblir resultaten, visar ny rapport.
Sverige halkar efter i digitaliseringen – trots miljardsatsningar
En färsk doktorsavhandling från Göteborgs universitet blottar ett systematiskt glapp mellan politiska visioner och praktisk nytta. Sverige riskerar nu att halka efter när fokus hamnar på kontroll snarare än resultat.
Miljard efter miljard har plöjts ner i projekt som ska modernisera den svenska offentliga sektorn. Men för den som väntat på ökad effektivitet och sänkta kostnader är läsningen dyster. I stället för en smidigare välfärd har vi fått it-projekt som drar över budget, försenas och levererar oklara resultat.
Leman Isik, forskare vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling ”In the public interest” granskat varför digitaliseringen ofta blir ett slag i luften. Hon pekar på en grundläggande frikoppling: digitala satsningar drivs som isolerade tekniska eller organisatoriska projekt, helt utan kontakt med de värden de förväntas skapa.
Läs också: När världen trycker på “fast forward” så premierar Sverige feghet DagensPS
Ett systematiskt glapp
Problemet är inte brist på teknik, utan hur styrningen fungerar. Isik identifierar fyra återkommande typer av frikopplingar som sätter käppar i hjulet. Det handlar om glappet mellan politiska mål och den praktiska verksamheten, mellan de värden man vill uppnå och hur de mäts, samt mellan olika tidsperspektiv.
Resultatet blir en struktur där uppföljning reduceras till ren formalia. Man prickar av att tekniken är på plats, men frågar sig sällan om den faktiskt gjorde saken bättre för medborgaren eller personalen. Nyttorna antas uppstå av sig själva, men verkligheten visar något annat.
Sverige i en svår position
Att just Sverige brottas med dessa utmaningar är ingen slump. Kombinationen av en hög digital mognad, en långtgående decentralisering och en stark tradition av transparens gör att misslyckandena blir extra tydliga. När innovationstakten bromsas och produktiviteten stampar riskerar det i förlängningen att urholka tilliten till de offentliga institutionerna.
Riksrevisionen har tidigare dragit liknande slutsatser. Över 1 000 statliga projekt har granskats och mönstret är tydligt: bristande samordning och otydliga mandat gör att Sverige tappar mark mot länder som Norge och Singapore. Där har man lyckats bättre med att bygga system som faktiskt omsätter idéer i storskalig praktik genom nationell samordning.
”Vår övergripande slutsats är att det finns flera effektivitetsbrister i statens arbete med strategiska digitaliseringsprojekt”, skriver Riksrevisionen.
Läs mer: Experten slår larm: Sveriges position som digital stormakt eroderas snabbt Realtid
Från kontroll till dialog
För att vända trenden krävs ett skifte i synsätt. Digitalisering och nyttorealisering kan inte ses som två separata steg, utan måste förstås som en och samma process.
Forskningen argumenterar för en mer dialogbaserad styrning. Fokus behöver flyttas från strikt kontroll till att skapa en gemensam förståelse för målen och en kontinuerlig uppföljning som faktiskt betyder något. Utan en sådan förändring riskerar den offentliga sektorn att fortsätta leverera dyra löften snarare än mätbara resultat.
Läs även: Demokrati och lagar stoppar Sveriges AI-revolution DagensPS
Läs mer: Svenska folket kräver strikt åldersgräns för användning av AI DagensPS
