De är uppvuxna med skärmar och behärskar AI bättre än många äldre kollegor. Ändå möts Generation Z av hård kritik på arbetsmarknaden. Framför allt är det de mänskliga färdigheterna som oroar arbetsgivarna.
Arbetsgivare larmar: Unga klarar inte samtalen på jobbet
Generation Z har knappt hunnit in genom kontorsdörren innan domen faller. De unga kan inte kommunicera, uppträder inte professionellt och är dåligt förberedda på arbetslivet.
Kritiken kommer både från företagsledare och personalchefer. I en amerikansk undersökning från 2024 uppgav tre av fyra företag att några eller samtliga nyutexaminerade som de hade anställt inte levde upp till förväntningarna.
En annan undersökning, genomförd bland 800 HR-chefer på uppdrag av Hult International Business School, gav ett ännu kärvare besked. Där svarade 37 procent att de hellre skulle låta en robot eller AI utföra jobbet än att anställa en nyutexaminerad. Ytterligare 30 procent föredrog att lämna tjänsten vakant.
Läs även: Nya trenden: 33-åringen har redan gått i pension – två gånger. Dagens PS
Inte skickliga på kommunikation
Det är framför allt sådant som inte ryms i ett examensbevis som arbetsgivarna efterfrågar.
När amerikanska National Association of Colleges and Employers frågade företag vilka egenskaper som var viktigast hamnade professionalism, samarbete, kommunikation och kritiskt tänkande i toppen.
Omkring hälften av arbetsgivarna ansåg dock att de nyutexaminerade inte var tillräckligt skickliga på kommunikation, professionalism och kritiskt tänkande.
Utvecklingen tycks dessutom gå åt fel håll på en punkt. År 2024 ansåg 66 procent av arbetsgivarna att de unga hade god förmåga till kritiskt tänkande.
Missa inte: AI-assistenten skulle städa datorn – raderade 700 gigabyte. Dagens PS
Pandemin satte sina spår
Professorer som Business Insider har talat med ser en skillnad mot tidigare studentkullar. Dagens nybörjare kommer till universiteten med sämre kommunikationsförmåga och mindre vana vid att diskutera, säga emot eller hantera konflikter.
Pandemin pekas ut som en möjlig förklaring. Nedstängningarna störde Generation Z gymnasietid, samtidigt som mycket av deras umgänge har skett genom skärmar.
Tessa West, professor i psykologi vid New York University, anser att universiteten nu måste lära ut färdigheter som tidigare studenter hade med sig redan när de började.
”Det faller på oss att rätta till det. Vem som helst kan lära sig de tekniska färdigheterna. Det är relationsfärdigheterna som är avgörande”, säger hon till Business Insider.
AI är både styrka och risk
Samtidigt har Generation Z en fördel. De har vuxit upp med tekniken och är ofta skickligare på AI än sina äldre kollegor.
En stor majoritet av arbetsgivarna i NACE:s undersökning ansåg att nyutexaminerade var åtminstone någorlunda förberedda på att använda AI i arbetet.
”Studenter är bättre på att använda AI än människorna i min personalstyrka”, säger Annie Chechitelli, produktchef på utbildningsföretaget Turnitin.
Men samma teknik kan också bli en genväg genom utbildningen. Om studenter låter AI göra för mycket av arbetet riskerar de att lämna universitetet utan att ha tränat upp sitt kritiska tänkande.
Chechitelli tänker ändå fortsätta anställa unga. Hon lyfter fram att de är kreativa och ser världen ur ett annat perspektiv.
Läs även: Förlorade synen av Wegovy, nu får han miljoner: ”Hade kunnat få dubbelt”. E55
Samma klagomål på varje generation
Frågan är dock om Generation Z verkligen är så mycket sämre förberedd än tidigare generationer.
På 1990-talet beskrevs Generation X som lata och likgiltiga. Därefter anklagades millennials för att vara bortskämda och känsliga.
”När millennials var nya i arbetslivet sa man exakt samma sak. Att de hade dålig arbetsmoral och behövde medaljer för att bara dyka upp. Det var rent trams då – och det är det nu också”, har karriärexperten Alison Green tidigare sagt till CNBC Make It.
Även de så kallade babyboomarna sågs en gång som ett problem för arbetsplatserna.
”Varje åldersgrupp möts av det klagomålet, eftersom övergången från skola till arbete är annorlunda”, säger Peter Cappelli, professor vid Wharton School vid University of Pennsylvania.
Äldre undersökningar ger honom visst stöd. År 2014 ansåg bara var fjärde tillfrågad företagsledare att nyutexaminerade var väl rustade för att tänka kritiskt, kommunicera och lösa komplicerade problem. Redan 2007 tyckte 63 procent av arbetsgivarna att alltför många nyutexaminerade saknade de färdigheter som krävdes för att lyckas på jobbet.
Gen Z är med andra ord inte den första generationen som kommer ut i arbetslivet utan att kunna allt från början.
Företagen har dragit ned på träningen
Kritiken mot de unga döljer också en annan utveckling. Företagen vill ha nyutexaminerade som kan prestera från första dagen, men lägger mindre tid på att lära upp dem.
Sedan 2000-talet har utbildningen av nyanställda på ingångsnivå minskat. Företagens satsningar har i stället i högre grad riktats mot medarbetare längre upp i organisationerna. År 2023 uppgav en majoritet av de amerikanska arbetstagarna att de saknade en mentor.
Jason Desentz, personalchef på Toshiba, beskriver därför utbildningen av unga som ett delat ansvar mellan lärosäten och arbetsgivare. Universitet kan ge studenterna kunskaper och omdöme, men alla kontorets oskrivna regler går inte att lära sig i en föreläsningssal.
Nyutexaminerade har sannolikt aldrig varit helt redo för arbetslivet. Skillnaden är att dagens arbetsgivare verkar ha mindre tålamod med att vänta på att de ska bli det.
Läs också: Gen Z kallas lata – så långt går de för att få jobb. Realtid
