Den globala ekonomin visar oväntad motståndskraft trots stigande energipriser och geopolitisk oro. Men växande statsskulder och stigande obligationsräntor hotar att sätta press på både börser och centralbanker.
Varningen inför IMF-mötet: Världsekonomin vilar på skakig grund
Världsekonomin fortsätter att växa trots höga energipriser och geopolitisk oro.
Investeringarna i artificiell intelligens bidrar till att hålla uppe aktiviteten, men bakom motståndskraften finns flera varningssignaler.
Det framgår av det senaste ekonomiska indexet från Brookings Institution och Financial Times.
Analysen pekar på att tillväxten i stora ekonomier som USA, Kina och Indien står emot energichocken, men att stigande statsskulder och ihållande inflation begränsar handlingsutrymmet för politiker och centralbanker.
Obligationsmarknaden under press
En central risk för finansmarknaderna är att investerare kräver allt högre ränta för att låna ut pengar till stater. När obligationsräntorna stiger faller obligationspriserna, vilket kan orsaka förluster för investerare som redan äger värdepapperen.
Utvecklingen har varit särskilt tydlig i USA, Storbritannien, Japan och Frankrike. I början av oktober nådde den amerikanska tioårsräntan 5,34 procent – den högsta nivån sedan 2002.
Även andra stora obligationsmarknader har pressats upp till räntenivåer som inte setts på årtionden, rapporterade Reuters i början av oktober med hänvisning till Internationella valutafonden, IMF.
Högre räntor gör det dyrare för stater att finansiera sina underskott. De kan också pressa företagens finansieringskostnader och värderingar på aktiemarknaden, särskilt för tillväxtbolag vars vinster ligger långt fram i tiden.
AI-boomen håller uppe tillväxten
En viktig förklaring till motståndskraften är den amerikanska tekniksektorn. De stora investeringarna i AI-infrastruktur bidrar till att driva ekonomin och har stärkt börsutvecklingen.
Men utvecklingen innebär också en risk. Mycket av optimismen bygger på förväntningar om att AI ska ge stora produktivitetsvinster framöver. Om vinsterna uteblir eller tar längre tid än väntat kan det bli svårt att försvara dagens höga värderingar.
Brookings-analysens författare Eswar Prasad, ekonomiprofessor vid Cornell University, varnar för att den ekonomiska politiken får allt mindre utrymme att hantera nya kriser när inflationen biter sig fast och statsskulderna växer.
Energichocken försvårar ränteläget
Oljepriser över 100 dollar per fat har åter satt fart på inflationen efter den amerikanskledda attacken mot Iran i februari. Frisläppandet av strategiska oljereserver har hittills mildrat effekterna för företag och hushåll.
Men om energipriserna förblir höga riskerar inflationen att bli mer långvarig. Det kan tvinga centralbankerna att hålla räntorna höga eller höja dem ytterligare, trots att det dämpar efterfrågan och ökar pressen på skuldsatta stater.
IMF och Världsbankens årsmöten i Bangkok den 12-18 oktober väntas därför präglas av diskussioner om statsskulder, energipriser och riskerna med AI-boomen.
IMF:s senaste prognos från juli pekade på en global tillväxt på 3 procent under 2026 och 3,4 procent under 2027. På tisdagen väntas fonden uppdatera sina prognoser mot bakgrund av den ekonomiska och geopolitiska utvecklingen.
