Amerikanska obligationsräntor fortsätter upp och når nivåer som inte setts på årtionden. Uppgången är inte bara en fråga för Wall Street – den kan även få konsekvenser för svenska bolånetagare, sparare och Riksbankens räntepolitik.
USA:s räntor rusar – så påverkas svenska hushåll
Den globala ränteuppgången fortsätter. På torsdagen steg räntan på amerikanska statsobligationer åter efter den kraftiga uppgången dagen före.
Den amerikanska tioårsräntan nådde under gårdagen 5,2 procent och den 30-åriga räntan steg till 5,5 procent, skriver Wall Street Journal.
Det är de högsta nivåerna för 10-åringen sedan 2007 och för 30-åringen sedan 2004.
När investerare köper amerikanska statsobligationer lånar de ut pengar till staten mot ränta. När marknaden kräver högre avkastning för att hålla dessa obligationer stiger obligationsräntan.
För svenska konsumenter är utvecklingen viktig eftersom amerikanska långräntor har en betydligt större räckvidd än bara den amerikanska ekonomin.
Marknaden prisar om Fed
En viktig förklaring till de höga räntorna är att investerare har börjat räkna med en betydligt stramare amerikansk penningpolitik.
På bara ett halvår har marknaden gått från att prisa in tre räntesänkningar före årsskiftet till att i stället räkna med 2,5 höjningar, enligt SEB.
”Marknaden har därmed gått från förväntad ’normalisering’ av styrräntan till ’higher for longer’”, skriver banken i ett morgonbrev på fredagen.
Bakgrunden är bland annat en stark amerikansk ekonomi och en ökad oro för inflation. Stigande oljepriser ökar dessutom risken för ett nytt inflationstryck.
Andrew Davis, investeringsstrateg vid Bryn Mawr Trust, beskriver utvecklingen som en omprissättning av hur länge en restriktiv penningpolitik behöver ligga kvar, enligt EFN.
Det innebär i praktiken att investerare kräver högre avkastning för att låna ut pengar till den amerikanska staten under lång tid.
Därför spelar USA-räntan roll för Sverige
Den amerikanska tioårsräntan fungerar som ett viktigt riktmärke på de globala räntemarknaderna. När den stiger kan uppgången sprida sig till andra länder, inklusive Sverige.
Det är framför allt de svenska långräntorna och bundna bolån som kan påverkas.
”När räntorna stiger i USA drar det med sig även svenska räntor uppåt. Svenska marknadsräntor har också stigit, vilket till exempel kan påverka bolån. Bundna boräntor kommer också att stiga om räntorna ligger kvar högre”, säger Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, till Sveriges Radio.
Det innebär inte att en uppgång i den amerikanska tioårsräntan automatiskt leder till högre svenska bolåneräntor. Men om de högre amerikanska räntorna blir bestående kan de bidra till ett högre globalt ränteläge.
För den svenska bolånetagaren kan det framför allt märkas när ett bundet lån ska läggas om.
Kan även påverka Riksbanken
Effekten kan gå ytterligare ett steg. Högre amerikanska räntor kan bidra till högre svenska marknadsräntor och påverka kronan. Om den svenska kronan försvagas kan importerade varor och energi bli dyrare, vilket i sin tur kan öka inflationstrycket.
Det kan göra Riksbankens arbete svårare.
”Det kan också göra att Riksbanken tvingas höja räntan”, säger Landeborn till Sveriges Radio.
För svenska hushåll finns därför flera möjliga konsekvenser: dyrare bundna bolån, ett högre ränteläge på kapitalmarknaden och i förlängningen en penningpolitik som kan behöva vara stramare än väntat.
Även börsen påverkas
Ränteuppgången är dessutom viktig för svenska sparare.
När riskfria räntor stiger blir det mer attraktivt att äga obligationer samtidigt som avkastningskravet på aktier ökar. Det kan pressa aktievärderingarna, eftersom framtida vinster blir mindre värda när de räknas om till dagens penningvärde med en högre ränta.
Effekten kan bli särskilt tydlig i tillväxtbolag där en större del av de förväntade vinsterna ligger långt fram i tiden.
Läs mer: Räntechock hotar världen i obligationskrisen – så drabbar det dig
