Efter nästan tio år med totalförbud är uranbrytning åter tillåten i Sverige. Vid årsskiftet 2025/2026 upphävdes förbudet, och regeringen pekar på behovet av ökad självförsörjning av energi och kritiska metaller. Samtidigt har frågan snabbt blivit politiskt laddad – och nu har regeringen vänt.
Uranbrytning i Sverige – så påverkas invånarna och landet
Amanda Hannasdotter
Uppdaterad: 06 feb. 2026Publicerad: 06 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Bara veckor efter att förbudet slopats presenterades ett förslag om ett nytt kommunalt veto mot brytning i alunskiffer, den bergart där de största svenska uranfyndigheterna finns.
Det nya förslaget innebär att kommunerna åter ska få säga nej till brytning i alunskiffer. Regeringen motiverar detta med att det saknas fullt beprövade metoder för säker brytning, särskilt med tanke på risker för vattentäkter, vilket även ses som en fråga för totalförsvaret.
Ebba Busch, partiledare för KD, bedömer själv att få kommuner kommer att säga ja.
”Givet den stora oro och det stora motstånd som vi har sett, så tror jag att det kommer vara få som säger ja”, uppger hon i en intervju med Ny Teknik.
Samtidigt varnar gruvbranschen för konsekvenserna.
”Det här riskerar att avskräcka investeringar brett i prospektering och gruvutveckling i Sverige”, kommenterar Maria Sunér, vd på Svemin, i samma artikel från Ny Tekink.
Bakgrunden till beslutet
Uran används som bränsle i kärnkraftverk, som i dag står för omkring 30 procent av Sveriges elproduktion, enligt Energiföretagen Sverige. Allt kärnbränsle som används i Sverige importeras i dag, huvudsakligen från Kanada, Kazakstan och Australien, via internationella leverantörskedjor, enligt Euratom Supply Agency.
Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) uppgår Sveriges kända urantillgångar till omkring 20 000 ton, vilket i teorin skulle kunna täcka hela det svenska behovet under lång tid.
ANNONS
Det är denna potential som ligger bakom regeringens beslut att åter tillåta utvinning.
ANNONS
Senaste nytt
Länen där uranet finns
Uranet finns främst i alunskiffer, som förekommer i flera delar av landet. De områden som oftast nämns i samband med prospektering och planer är:
- Jämtland – Oviken, Storsjöområdet och Östersund
- Västergötland – Falköping och Skövde
- Östergötland – bland annat Norra Kärr
- Närke
- Skåne
I dessa områden sammanfaller uran ofta med andra metaller som i dag är avgörande för elektrifiering, batterier och försvarsteknik, bland annat vanadin, nickel, molybden, litium och sällsynta jordartsmetaller.
För boende i de berörda kommunerna handlar frågan mindre om geopolitik, och mer om vardag. Brytning i alunskiffer innebär ofta storskaliga dagbrott, förändrade landskap, transporter och risker för påverkan på dricksvatten och jordbruk.
Motståndet har varit starkt i flera kommuner, vilket nu fått regeringen att ändra kurs.
”Vi ska inte gå fram med gruvfrågorna på ett sätt som gör att vi tappar den folkliga förankringen” menar Ebba Busch som även är energi- och näringsminister. I Dorotea, Arjeplog, Östersund, Falköping och Skövde har oron varit särskilt stor.
Självförsörjning blir allt viktigare i framtiden
ANNONS
Frågan gäller inte bara uran. Där alunskiffer bryts finns ofta flera metaller som EU klassar som kritiska, och som i dag till stor del kontrolleras av Kina.
Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kontrollerar Kina uppskattningsvis upp till 90 procent av den globala värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, inklusive raffinering och vidareförädling. Det är inte bra att vara beroende av ett land för dessa kritiska metaller på flera plan.
Dessa metaller är bland annat centrala för elbilar och batterier, vindkraft och energilagring, samt elektronik och försvarssystem.
Uranfrågan på börsen
Bolag med exponering mot alunskifferprojekt i Sverige riskerar att möta ökade regulatoriska hinder, längre ledtider och högre politisk risk. Det kan dämpa investeringsviljan, särskilt bland internationella aktörer. Samtidigt kan projekt som fokuserar på andra bergarter eller på biproduktutvinning gynnas av att uran nu får säljas i stället för att deponeras.
För energibolag och aktörer med intresse i kärnkraft innebär beslutet fortsatt importberoende av kärnbränsle, vilket gör bolagen känsliga för prisrörelser och geopolitik på den globala uranmarknaden.
Svenska industribolag inom batterier, elektrifiering och försvar påverkas indirekt. Begränsad inhemsk tillgång till kritiska metaller kan innebära fortsatt beroende av import, ofta från Kina, vilket ökar sårbarheten i leverantörskedjorna.
Sammanfattningsvis har frågan om uran har blivit en symbol för en större konflikt: mellan energisäkerhet, lokal demokrati och kapitalets långsiktiga villkor. Vart, och när det börjar brytas kvarstår att se.
Läs även: Urangruvor redo för come-back i Sverige
ANNONS
Läs även: Sveriges förbjudna metall gör comeback
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Amanda Hannasdotter
Börs- och finansskribent på Dagens PS. Har stort intresse för privata investeringar, sparande och börsen. Stipendiat för Aktiespararnas Ungdomsstipendium år 2013.
Amanda Hannasdotter
Börs- och finansskribent på Dagens PS. Har stort intresse för privata investeringar, sparande och börsen. Stipendiat för Aktiespararnas Ungdomsstipendium år 2013.
ANNONS
Bevisad e-handelsmodell i nästa tillväxtfas
Buyersclub har byggt en e-handelsplattform med fokus på volym, effektivitet och återkommande intäkter. Affärsmodellen är bevisad genom stark tillväxt de senaste åren. Nu genomförs en företrädesemission för nästa tillväxtfas.
Läs mer om investeringscaset
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS