Svensken Ali Ghodsis Databricks har dragits in i en amerikansk konkurrensutredning, men det är inte Databricks som granskas.
Svenskens 190-miljardersbolag i amerikansk konkurrensutredning
Justitiedepartementet utreder riskkapitaljätten Andreessen Horowitz, en av Databricks investerare, för att bolagets partners sitter i styrelserna för konkurrerande AI-bolag. Databricks har avböjt att kommentera, och uppgifterna är obekräftade av myndigheten och bolagen, enligt Bloomberg.
Därför dras Databricks in
Andreessen Horowitz medgrundare Ben Horowitz sitter i Databricks styrelse, samtidigt som partnern Martin Casado sitter i konkurrenten Fivetrans.
En sällan använd konkurrenslag från 1914 förbjuder att samma ägare sitter i styrelsen för två direkt konkurrerande företag. Det kallas för ”interlocking directorates”. Sådana ärenden brukar lösas genom att en ledamot lämnar den ena styrelsen. Under Biden-åren hände det i omkring ett dussin bolag, bland annat i Live Nation.
Vad det betyder för Ghodsi
Databricks som bolag anklagas alltså inte för något. Den konkreta risken för bolaget är att Ben Horowitz tvingas lämna styrelsen i ett ganska skört läge.
Bolaget tog nämligen in 5 miljarder dollar, motsvarande 47,6 miljarder kronor, i mitten av augusti. Värderingen blev då 190 miljarder dollar, eller cirka 1 800 miljarder kronor.
Som Dagens PS beskrev när svenskens AI-bolag sprängde gränserna med en ny jättevärdering, har priset skruvats upp runda efter runda inför en väntad börsnotering, vilket gör styrelsefrågor känsliga.
För svenska sparare är vägen till bolaget stängd tills bolaget når börsen, vilket kan dröja till 2027 enligt Realtid.
PS analys
Det finns tre sannolika utfall här. Det troligaste är att Ben Horowitz lämnar Databricks styrelse. Då försvinner konflikten på papperet utan att påverka vare sig ägandet eller värderingen.
Ett annat utfall är att Justitiedepartementet vill undvika att problemet flyttar runt, alltså att Horowitz sitter kvar via en kollega, och kräver att Andreessen Horowitz ser över styrelseplatser i flera portföljbolag samtidigt. Det skulle svida, eftersom en riskkapitalfond påverkar sina bolag just genom styrelseposterna.
Det tredje utfallet vore om staten testar att rikta lagen mot fonden som helhet och inte bara mot enskilda personer. Det har få domstolar har prövat och kanske därmed är mindre sannolikt, men risken finns ändå.
Att styrelsefrågan löser sig är viktigt inför börsnoteringen då det kan påverka investerarnas villighet att investera om det finns intressekonflikter i bolaget.
Sedan finns politiska konflikter: Justitiedepartementet lyder under president Donald Trump, samtidigt som Andreessen Horowitz grundare gav miljonbelopp till Trumpnära grupper 2024, enligt Bloomberg.
Läs även: Solceller på balkongen ger 2 200 kronor lägre elräkning
Läs även: Japan åker till Mars efter 30 år – utreder bosättning på månen
