Nu har världens ekonomiska elit analyserats. De liknar varandra i hög grad – men den svenska eliten sticker ut i ett avseende.
Sanningen om den ekonomiska eliten


Mest läst i kategorin
Vi ser dem dagligen och stundligen på bilder och i nyhetssändningar. Namn som Elon Musk, Jeff Bezos och Mark Zuckenberg svischar ständigt förbi, men vilka är de egentligen?
I en ny databas försöker forskare från hela världen reda ut det. Forskarna har samlat individuppgifter om ekonomisk makt i de länder som tillsammans står för mer än hälften av världens BNP.
Till den ekonomiska eliten räknas vd:ar och styrelseledamöter i storbolag, de med störst förmögenhet och personer med makt att reglera ekonomin.
I den nya databasen, World Elite Database (WED) finns drygt 3 500 namn från 16 länder som tillsammans står för 54 procent av världens BNP.
Uppgifterna rör kön, ålder, utbildningsinriktning, utbildningsnivå och födelseort. Håkan Johansson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, är ordförande för det nätverk som arbetat med databasen.
Lön är passé – nu är det arv som gäller. Dagens PS
Likheter men även skillnader
Forskarna kan konstatera att världens ekonomiska eliter liknar varandra men att det samtidigt finns skillnader.
Äldst är den amerikanska eliten med en medianålder på 62 år, yngst är den i Kina och Polen, där medianen är 55 år och en större andel är under 40.
Kina sticker även ut i födelseort: nästan hälften är födda i mindre byar. Dock är bara 1 procent av Kinas elit född utomlands, medan motsvarande andel i USA, Danmark, Schweiz och Chile ligger på 20–36 procent. Storbritannien toppar med 45 procent utlandsfödda.
”Det är intressant att se att hela 20 procent av Storbritanniens ekonomiska elit kommer från landets forna kolonier”, säger Håkan Johansson.
Har du rätt efternamn – då kan en förmögenhet vänta på dig. Dagens PS

Svenskar lågt utbildade
Den enda parameter där Sverige sticker ut är den som gäller utbildningen. Endast 5 procent av vår ekonomiska elit har en doktorsgrad, att jämföra med Tyskland som ligger i topp med 35 procent, följt av Polen, Kina, Schweiz, USA och Finland.
”Det är helt klart så att en doktorsgrad inte värderas högt i Sverige och inte behövs för att nå samhällets ekonomiska topp”, konstaterar Håkan Johansson.
En masterexamen är vanligast, förutom i Argentina, Italien och Storbritannien där en kandidatexamen är mer förekommande.
Ärvd förmögenhet = låg utbildning
De som ärvt sin förmögenhet och följaktligen inte behövt meritera sig, är logiskt nog de som har lägst utbildningsnivå.
Det säkraste kortet är annars att studera ekonomi. Den utbildningen toppar i samtliga länder utom Kina och Finland, där civilingenjörsexamen är snäppet vanligare.
Storbritannien, Polen och Schweiz är de länder där en examen i humaniora eller juridik värderas högst.
Där har minst 20 procent av toppskiktet studerat dessa ämnen. Motsvarande siffra för Sverige, Danmark och Norge är under 10 procent.
”Ekonomiska eliter är intressanta eftersom de har enorm makt. De påverkar människors arbetsförhållanden, länders välstånd och den finansiella utvecklingen”, konstaterar Håkan Johansson.
Fakta/World Elite Database
World Elite Database (WED) har satts samman av ett nätverk med ett 70-tal forskare från Chile, Danmark, Italien, Frankrike, Finland, Kina, Norge, Polen, Portugal, Ryssland, Sweden, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.
Hittills består databasen – som endast är öppen för forskare – av drygt 3 500 namn från 16 länder som tillsammans står för 54 procent av världens BNP. Den första artikeln vetenskapliga artikeln som hämtats från den insamlade datan publicerade nyligen i British Journal of Sociology.
(Källa: Lunds universitet)
Generation arv: På väg att bli rikast genom tiderna. Dagens PS
Wallenberg: 30 arvtagare – men bara få styrelseplatser. Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.