Dagens PS

Irriterat i ECB – hade ingen aning om USA:s yen-plan

usa
Scott Bessent och Ursula von der Leyen har träffats flera gånger, men den här gången höll USA tyst. (Foto: Thibault Camus /AP/TT).

ECB brukar vara välinformerat om USA:s valutaplaner. Men när USA sålde av euro för att köpa yen var det inget som banken kände till i förväg.

Den amerikanska regeringens beslut att sälja euro för att stödköpa japanska yen kom som en överraskning för Europeiska centralbanken, ECB.

ECB ska ha informerats först efter att valutainterventionen redan hade genomförts.

USA finansdepartement genomförde transaktionen via Federal Reserve Bank of New York inom ramen för den amerikanska valutastabiliseringsfonden, Exchange Stabilization Fund.

Ska ha reagerat negativt

Syftet var att tillsammans med Japan stärka yenen, som tidigare fallit till den svagaste nivån mot dollarn sedan 1986.

Enligt personer med insyn kontaktades ECB-chefen Christine Lagarde av USA:s finansminister Scott Bessent först dagen efter interventionen, skriver Financial Times.

Flera högt uppsatta ECB-företrädare ska ha reagerat negativt på att USA använde euro i operationen utan föregående samråd.

Normalt har större valutainterventioner mellan västländer föregåtts av omfattande samordning mellan centralbanker och finansdepartement.

Läs mer: Ovanliga draget från USA – därför hjälper Trump till att rädda yenen. Realtid

Bröt mot traditionen

Enligt Financial Times betraktas USA:s agerande därför av vissa europeiska beslutsfattare som ett brott mot en lång tradition av samarbete mellan västvärldens penningpolitiska myndigheter.

USA:s finansdepartement uppger samtidigt att beslut om hur reserverna i valutastabiliseringsfonden används är en amerikansk angelägenhet och att sådana beslut inte samordnas med utländska myndigheter.

Departementet hänvisar till bedömningar av bland annat marknadslikviditet och värderingar vid fördelningen av fondens tillgångar.

Att USA valde att sälja euro i stället för dollar bedöms bero på att en direkt försäljning av den amerikanska valutan hade kunnat uppfattas som ett försök att försvaga dollarn.

Det skulle ha gått emot finansminister Scott Bessents uttalade stöd för en stark dollar.

Läs mer: Japans djuphavsfynd hotar Kinas mineralmakt. Realtid

Har fått avsedd affekt

Analytiker har även spekulerat i att den amerikanska insatsen syftade till att underlätta för Japan att stötta yenen utan att behöva sälja stora innehav av amerikanska statsobligationer.

Det ses som särskilt relevant vid en tidpunkt då de långfristiga amerikanska marknadsräntorna ligger nära de högsta nivåerna på nära två decennier.

Interventionerna har bidragit till att stärka yenen från nära 164 till omkring 158 yen per dollar. Samtidigt riktas fortsatt uppmärksamhet mot Bank of Japans penningpolitik.

Marknaden bedömer att det finns en betydande sannolikhet för en japansk räntehöjning vid centralbankens nästa penningpolitiska möte i september.

Läs mer: Europa brinner – men det mesta är inte försäkrat. Realtid

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Mest lästa i kategorin