Dagens PS

Rymdboomen vänder: Nu faller även leverantörerna

Den här bilden från NASA visar en SpaceX Falcon Heavy-raket med rymdobservatoriet Roman Telescope som lyfter från Kennedy Space Center i Cape Canaveral, Florida, söndagen den 30 augusti 2026. (Joel Kowsky/NASA via AP)
På bild: En SpaceX Falcon Heavy-raket vid rymdobservatoriet Roman Telescope som lyfter från Kennedy Space Center i Cape Canaveral, Florida, den 30 augusti 2026. (Foto: Joel Kowsky / NASA via AP / TT)

Rymdaktierna skulle vara sommarens stora tema, och råden gick ut på att undvika de spekulativa raketbolagen till förmån för etablerade leverantörer med riktiga intäkter. Nu får man ompröva även det rådet.

Sedan i somras har både SpaceX och leverantörerna fallit, och den som följde rådet har i ett fall förlorat nästan tre gånger mer än den som köpte SpaceX.

SpaceX handlades på tisdagen till 153,77 dollar, motsvarande cirka 1 474 kronor. Det är 11 procent under stängningen den 30 juni på 171 dollar och 32 procent under toppen på 225 dollar, cirka 2 156 kronor, som nåddes på tredje handelsdagen efter noteringen den 12 juni.

Analytikern: SpaceX-aktien är bara värd 63 dollar

Analytikern Nicolas Owens på Morningstar anser att en SpaceX-aktie egentligen är värd 63 dollar, cirka 605 kronor. Går allt som bolaget hoppas på i lås, alltså att Starship börjar leverera och att rymdbaserade AI-datacenter blir verklighet, sätter han värdet till 154 dollar, cirka 1 479 kronor.

Sannolikheten för det bedömer han till 7 procent, enligt Kiplinger Personal Finance i septembernumret.

Med kursen på 152,88 dollar betalar marknaden alltså i princip det pris Owens sätter i sitt mest optimistiska scenario.

Dagens PS beskrev redan i februari rymdfebern som lyfte de svenska småbolagen. Fram till noteringen hade Unibap stigit 75 procent på året, Ovzon 44 och AAC Clyde Space 36, enligt Placera.

De tråkiga bolagen var inte tryggare

Kiplinger pekade ut tre etablerade leverantörer som en säkrare väg in i sektorn. Sedan tidningens mätdatum den 30 juni har samtliga fallit, och en av dem kraftigt.

Linde, världens största industrigasbolag med huvudkontor i Woking i Storbritannien och säte i Irland, levererar flytande syre och kväve till SpaceX uppskjutningsanläggningar i Florida och Texas. Aktien står i 468,38 dollar, cirka 4 500 kronor, ned 9,8 procent från 519 dollar.

Teledyne Technologies, amerikansk tillverkare av rymdbaserade sensorer och mätinstrument, står i 605,02 dollar, cirka 5 812 kronor, ned 9,3 procent från 667 dollar. Bolaget bildade i april divisionen Teledyne Space.

Honeywell Aerospace, nyligen avknoppat från Honeywell International och leverantör till nästan 1 000 satelliter, står i 155,42 dollar, cirka 1 493 kronor. Det är ned 30 procent från 221 dollar.

De svenska bolagen

Ovzon, satellitoperatör noterad på Nasdaq Stockholm med egen geostationär satellit och kunder inom försvar och myndigheter, står i 39,60 kronor. Det är en nedgång på 22,43 procent sedan samma mätpunkt.

GomSpace Group, svenskregistrerat moderbolag till danska GomSpace ApS som bygger småsatelliter och delsystem, står i 11,00 kronor. Bolaget redovisade 30 procents tillväxt och positivt rörelseresultat första halvåret. Trots detta är bolaget ned 13,02 procent.

Den haussade aktien Sivers Semiconductors, som tillverkar kretsar för satellitkommunikation och är underleverantör, står i 24,29 kronor. Det är en nedgång på 53,70 procent. Bolaget pekades i juni ut som den enda tydliga svenska vinnaren på noteringen, enligt Börskollen.

KebNi, som gör stabiliserade antennsystem och tröghetssensorer, står i 0,82 kronor, ned 29,68 procent. Wyld Networks, som verkar inom satellitbaserad uppkoppling för sensorer, står i 0,296 kronor, ned 37,5 procent.

PS analys

Här finns det flera lärdomar att ta hem. Leverantörstesen höll inte riktigt om man ser till mätpunkterna från 30 juni. Det betyder dock inte att det inte finns en rekylmöjlighet framåt eller att temat i stort kan svänga.

Poängen med Linde, Teledyne och Honeywell var att de har riktiga intäkter och därför skulle svänga mindre. Utfallet blev det motsatta. Linde och Teledyne föll ungefär lika mycket som SpaceX, och Honeywell Aerospace nästan tre gånger så mycket.

Ett nyavknoppat bolag utan handelshistorik beter sig uppenbarligen inte som moderbolaget, vilket är värt att minnas nästa gång en avknoppning marknadsförs som stabil exponering.

SpaceX prissätts som om allt går i lås. Räknat på Owens egna sannolikheter, alltså 7 procent på ett utfall värt 91 dollar mer än grundvärdet, blir det förväntade värdet knappt 70 dollar, cirka 672 kronor. Aktien handlas mer än dubbelt så mycket, men i linje med det bästa tänkbara. Nedsidan om Starship inte levererar är enligt samma modell ungefär 60 procent.

Lindes rymdcase är för litet för att märkas. UBS räknar med att rymdförsäljningen växer från 150 miljoner till 1,3 miljarder dollar till 2030. Det tar andelen från under en halv procent till knappt fyra procent av en omsättning som 2025 låg på 34 miljarder dollar. Vid Kiplingers mätdatum handlades Linde till 28 gånger vinsten, i linje med snittet de senaste åtta åren. Marknaden betalade alltså ingenting för rymden, och det är sannolikt rimligt.

För svenska sparare innebär detta att man bör se över fondinnehaven först, eftersom flera fondbolag köpte SpaceX medan bolaget var onoterat och Nasdaq släppte in aktien i sina index efter 15 handelsdagar.

Läs även: Tv:n som avlyssnar ditt hem utan internet och avstängd

Läs även: Scanias elmål rivet – bygger nu 40 vätgasbilar

Mest lästa i kategorin