Privata kreditfonder har på kort tid blivit ett av de hetaste samtalsämnena i finansvärlden. Nu höjer Riksbanken rösten och varnar för att den snabba tillväxten, i kombination med dålig insyn, kan skapa problem långt utanför fondsektorn.
Riksbanken utesluter inte ny finanskris: "Man oroar sig"
Privata kreditfonder, eller private credit funds, lånar ut pengar till företag utanför det vanliga banksystemet. Sedan finanskrisen 2008 har marknaden vuxit kraftigt och har nu kommit att bli en gigantisk industri.
”Det är en ganska begränsad företeelse här, men mycket större i Europa, och enorm i USA. Allt som sker i USA kommer smitta över sig på andra ekonomier. Allt annat är naivt”, sa Riksbankschefen Erik Thedéen om fenomenet i fjol.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Enligt siffror från SvD har fondernas samlade tillgångar vuxit från några hundra miljarder dollar före finanskrisen 2008 till över 2 000 miljarder dollar knappt två decennier senare – en utveckling som fått fler att oroa sig för att det, i värsta fall, kan leda till en ny finanskris.
Läs även: Amnesty varnar för ny världsordning – kritiserar Sverige. Dagens PS
Riksbanken: Man oroar sig
Det som bekymrar Riksbanken mest är att det saknas tillräcklig information. Myndigheterna har inte full överblick över hur mycket lånen är värda eller hur starka kopplingarna är mellan kreditfonderna och banksystemet.
”Det finns ingen sammanhållen data”, säger Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken.
Han säger också att osäkerheten i sig är ett problem:
”Man oroar sig ganska mycket för att man inte har hela bilden”.
Uttagsstopp väcker frågor
Oroligheterna har redan satt spår på marknaden. Flera investerare har velat lämna skeppet genom att sälja sina andelar i kreditfonder, vilket fått flera aktörer att begränsa hur mycket kapital som kunnat tas ut. I mars rapporterade PS att kapitalförvaltaren Blackrock har begränsat uttag från en av sina största private credit-fonder efter en kraftig ökning av investerare som vill ta ut pengar.
Även Ares och Apollo har begränsat investerares uttag.
Det behöver förvisso inte betyda att en ny finanskris står för dörren. Men det är just sådana signaler som gör att gamla minnen från 2008 väcks till liv. Om företag som fått lån via fonderna får problem, kan effekterna sprida sig vidare till fler delar av det finansiella systemet.
Missa inte: Tusentals svenskar fast i bank – får inte tillbaka sina pengar. Dagens PS
Svensk risk – men främst från utlandet
Riksbankens bedömning är att privata kreditfonder ännu inte är något stort fenomen i Sverige. Men det är inget skäl att luta sig tillbaka.
”Från ett svenskt perspektiv kan vi inte bedöma att det här är ett stort fenomen idag, men det växer väldigt mycket globalt och man behöver vara väldigt vaksam, också från ett svenskt perspektiv”, säger Olof Sandstedt till SvD.
Det är alltså inte den svenska marknaden i sig som oroar mest, utan vad som kan hända om stora utländska fonder får problem och smittan sprider sig.
Ingen krisvarning – men tydlig vaksamhet
Riksbanken slår inte fast att privata kreditfonder kommer att utlösa en finanskris. Men myndigheten vill följa utvecklingen närmare.
”Om det sedan kan leda till en finanskris är svårt att svara på. Det är därför det är så viktigt att fortsätta bevaka, analysera och öka genomlysningen kring private credit”, avslutar Sandstedt.
Läs också: Bankerna struntar i Riksbanken – räntan upp ändå. Realtid
