Regeringen utreder hur skogen ska bli en del av Sveriges totalförsvar. Ny forskning från Södertörns högskola visar att Sverige och fyra grannländer behandlar energisäkerhet och klimat som parallella mål, trots att de kan krocka.
Skogen ger 27 procent av svensk energin – måste in i totalförsvaret
Cirka 27 procent av energin som används i Sverige kommer från skogen, men Skogsstyrelsen saknar roll i landets beredskapssystem.
Siffran bygger på regeringens utredningsuppdrag från den 3 september. Enligt uppdraget står biobränslen för cirka 34 procent av den slutliga energianvändningen när el och värme från biobränsle räknas in, och cirka 80 procent av det kommer från skogsbruket och skogsindustrins biprodukter, vilket motsvarar cirka 27 procent av all energi.
I samma uppdrag konstaterar regeringen att Skogsstyrelsen ”inte är utpekad som beredskapsmyndighet” och inte ingår i någon beredskapssektor, trots att Försvarsberedningen i juni pekade ut skogsbruket som ”en central del i Sveriges försörjningsberedskap” i delrapporten Skärpt läge.
Livsmedelsförsörjning är en egen beredskapssektor, och inom den får matbutiker i de fyra nordligaste länen stöd till reservkraft. En särskild utredare ska nu analysera vad skogsnäringen betyder i fredstida kriser, vid höjd beredskap och ytterst i krig.
Branschen vill använda mer skog
Skogsindustrierna, som företräder en bransch med cirka 140 000 sysselsatta, välkomnade utredningen i september.
”Sverige har genom sin skog en unik möjlighet att stärka sitt oberoende genom att använda mer av de förnybara resurser vi har här hemma. Det är bra för klimatet, men också för vår beredskap och handlingsfrihet”, sa vd Viveka Beckeman i pressmeddelandet.
Det resonemanget prövas i en ny avhandling. Alessandra Giolo, doktor i miljövetenskap vid Södertörns högskola, disputerade den 6 november på en avhandling om skogen i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen.
När importen av virke och biomassa från Ryssland och Belarus upphörde efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 började alla fem länderna elda mer inhemsk biomassa i fjärrvärmeverken, främst grenar och toppar från avverkningen och klenvirke.
I en delstudie som publicerades i oktober konstaterar Giolo och fyra medförfattare att politik för energisäkerhet kan öka avverkningen och försvaga både kolsänkan och den biologiska mångfalden. Finlands skogar har enligt studien redan gått från kolsänka till utsläppskälla, vilket gjort skogsbruket politiskt omstritt där.
”Skogen håller långsamt, och ganska tyst, på att bli en strategisk tillgång. Men politiken har ännu inte hunnit ikapp. Vi är inte vana vid att betrakta naturresurser som säkerhetstillgångar eller kritisk infrastruktur”, säger hon till Aktuell Säkerhet.
Klimatet saknas i direktivet
Regeringens uppdrag till utredaren hänvisar till de skogspolitiska målen men nämner varken klimatet eller den biologiska mångfalden. Uppdraget gäller skogsnäringens beredskap och vilket ansvar Skogsstyrelsen ska få.
”Alla kommer in med olika intressen och ser skogen som en tillgång på olika sätt, beroende på vem man är och vem man representerar. Det är det som gör det så svårt att få allt att gå ihop”, säger Alessandra Giolo.
Utredaren ska lämna sina förslag senast den 28 februari 2027. Försvarsberedningen har fått förlängd tid och lämnar sin slutrapport den 29 april 2027.
