Fensfeltet i Norge, Europas största kända fyndighet av sällsynta jordartsmetaller, får en testfabrik för 265 miljoner kronor. Samma dag startade LKAB sin anläggning i Luleå, med samma mål att få fram metallerna till elbilens motor utan Kina.
Fyndet sju gånger större än Kiruna – nu satsas 265 miljoner
Gruvbolaget Rare Earths Norway ska bygga en komplett pilotanläggning i Ulefoss i Telemark, intill fyndigheten, för 250 miljoner norska kronor, cirka 265 miljoner svenska. Investeringen är ”ett konkret steg mot att få Fensfeltet i produktion”, säger vd:n Håvard Moe i ett pressmeddelande på tisdagen. Från tredje kvartalet 2027 ska malm från fältet förädlas där till produkter som europeiska partner sedan testar i tillverkning av metall och magneter.
LKAB meddelade samma dag att drifttesterna har startat i bolagets demonstrationsanläggning i Luleå, en investering på cirka 800 miljoner kronor, ungefär tre gånger så stor som den norska. Där ska fosfor och samtliga 17 sällsynta jordartsmetaller utvinnas ur restprodukter från järnmalmen i Malmberget, så att LKAB kan starta utan att först öppna en ny gruva.
”Nu börjar arbetet med att testköra och optimera processen. Går allt enligt plan kommer anläggningen att övergå till löpande driftsform under våren”, säger Darren Wilson, direktör för LKAB:s affärsområde Specialprodukter.
Kina tillverkar 94 procent av magneterna
Neodym och praseodym, två av de sällsynta jordartsmetallerna, behövs till magneterna som får elbilens motor att gå runt. Enligt IEA stod Kina 2024 för 91 procent av raffineringen av magnetmetallerna och 94 procent av världens magnettillverkning.
”Vi i västvärlden har tyckt att det har varit bekvämt att Kina gör det här. De har byggt upp hela kedjan, från processning och separering till metaller och färdiga magneter”, säger Ulrika Håkansson, affärsansvarig för LKAB:s projekt för kritiska mineral.
Sedan april 2025 begränsar Kina exporten av flera andra sällsynta jordartsmetaller, vilket har slagit mot både bil- och försvarsindustrin.
Europa har enligt LKAB ingen egen brytning i dag, och störst av de kända fyndigheterna är Fensfeltet, som Rare Earths Norway uppskattar till 15,9 miljoner ton sällsynta jordartsoxider. Det är sju gånger så mycket som de 2,2 miljoner ton LKAB anger för järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna, där tillstånd för brytning ännu saknas.
Av de 15,9 miljonerna klassas 14,2 miljoner ton som antagna tillgångar, den osäkraste kategorin, och bara 1,7 miljoner ton som indikerade.
Offentliga pengar i Ulefoss, statligt bolag i Luleå
Statliga Innovasjon Norge går in i den norska piloten med 56 miljoner norska kronor och regionala Telemark Utviklingsfond med 20 miljoner, tillsammans 30,4 procent av budgeten. Pengarna ska enligt Innovasjon Norges vd Håkon Haugli ”minska risken på vägen mot kommersiell produktion”.
LKAB betalar anläggningen i Luleå själv men ägs av svenska staten. Risken i Luleå är kostnaden, eftersom LKAB enligt SVT vet att processen fungerar men ännu inte om den går att driva kostnadseffektivt. Mark- och miljödomstolen gav i maj klartecken för industriparken i Luleå, men beslutet om fullskalig produktion är inte fattat och hänger också på apatitverket i Gällivare, vars miljötillstånd beviljades i juni och sedan har överklagats.
Första norska produktionen väntas 2031
Miljöfrågor har enligt Euronews länge försenat projektet i Fensfeltet, och inventeringar i området har visat 78 hotade arter. Norges regering har tagit över planarbetet för att snabba på och lovat att planen ska vara godkänd senast 2028.
Rare Earths Norway har uppgett för Reuters att produktionen väntas starta i slutet av 2031 och nå 800 ton neodym och praseodym år 2032. De två metallerna står enligt Reuters för 19 procent av oxiderna, vilket ger omkring 3 miljoner ton i fältet om uppskattningen håller. Med 800 ton om året skulle det ta nästan 3 800 år att tömma det.
De 800 tonen motsvarar ändå bara cirka 5 procent av EU:s efterfrågan, och Kina väntas ha kvar 70 till 73 procent av den globala raffineringen 2035 med de investeringar som planeras i dag, enligt Reuters.
